Öppet Spår

Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill.
OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.
Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!

Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli satt på moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts…

Monas Universum om sitt stundande hovrättsförhandling

Jag är osäker på vad lagen säger om utpekande publicering här och i Cissi Wallins fall, så för att ta det säkra före det osäkra så har jag bytt ut Monas identifierande av målägande till X.
Jag har ställt frågan till min chefredaktör så jag vet inför framtida texter.

I förra veckan träffade jag min advokat, David Massi. Vi har ju överklagat min dom till hovrätten och det är fler som undrar varför.

Svaret är enkelt. Jag blev dömd till 3 månaders fängelse omvandlat till villkorligt samt 70.000 i skadestånd till X. Och så 8.000 kr till staten. Just det ja, X ville ha ränta på hans 70.000 också.

David tyckte inte domen var okej så han överklagade. Risken vi löper är att jag får ett hårdare straff men vet ni, I don’t care. Har inga som helst problem med att sitta i fängelse för att ha berättat min dotters historia om X våldtäkter.
[…]

Det här med att jag är dömd för grovt förtal och därmed är kriminell, har givetvis kostat en del. Jag är väldigt noga med att tala om att jag i lagens mening har gjort något kriminellt när företag kontaktar mig för samarbeten här i bloggen. Givetvis är det en del som får hicka och avstår från att återkomma.

Men, så finns det dom som uppenbarligen tycker att jag har gjort rätt eller som inte bryr sig. All kärlek till dom. Känner jag.

Min rättegång kommer ske efter att Cissi Wallin haft sin. //Monas Universum

Jag känner mig kluven i den här frågan. 
Samtidigt som jag värnar om vårt rättssamhälle så tycker jag att det är galet att brottsoffer inte ska kunna berätta om vad de varit med om utan att riskera att dömas för förtal.
Jag tycker det är tragiskt att förändringen gällande förtal – att det nu går under allmänt åtal istället för enkilt – som kom till för att skydda unga tjejer som utsatts för hämndporr etc, nu istället utnyttjas av män som Fredrik Virtanen.

Jag har ingen som helst lösning på det här problemet, utan känner bara att det skaver.
Fokuset blir helt fel – lite som när åklagare frågar tjejer som utsatts för våldtäkter hur fulla de var, vad de hade på sig och hur många de legat med tidigare, trots att det är HELT irrelevant.
Förhoppningsvis kommer den nya samtyckeslagen hjälpa till att skifta fokuset tillbaka på gärningsmannen, men något liknande behöver ske gällande förtal också tycker jag.
Som sagt – ingen aning om HUR – jag bara skriver utifrån ett önsketänkande perspektiv där lagstiftningen så som den ser ut idag inte riktigt fungerar.

Du behöver inte hålla med mig eller någon annan här, men det är ett känsligt ämne för många inblandade, så håll en god ton!

 

Jonna Jinton drabbad av vandaliserande stalker

Senaste dygnen har varit så fruktansvärda. Jag har aldrig känt mig så rädd, otrygg och maktlös någonsin. Och så arg och ledsen på att det får gå till såhär. Att en enda människa kan få förstöra så mycket och bete sig så fruktansvärt vidrigt och hotfullt, och försätta så många andra i rädsla.

Jag trodde aldrig att jag skulle berätta om det här på bloggen. I många år har jag undvikit att göra det, eftersom jag varit rädd att det skulle bli värre då. Att han skulle bli arg och bli ännu mer oberäknelig. Men nu är skadan redan skedd, eftersom han igår var inne på förhör hos polisen, och nu är på fri fot igen. Så det spelar liksom ingen roll.
[…]

I 6 års tid har en man i perioder kontaktat och sökt upp mig mot min vilja.
[…]

Men tänk om jag vetat då, vilket helvete vi skulle behöva utstå i framtiden. Att det bara skulle bli värre och värre för varje år som gick.
Att han under perioder skulle bli besatt av mig, maila 100 mail på några dagar, hota om att komma och våldta mig och kalla mig för sin fru, som ska bära hans barn.
[…]

På söndag natt förstod jag att han var på väg hit från Stockholm. Han skickade bilder från bilen när han röker på, och kör 150 km/h.
[…]

Den natten lämnade vi vårt hem och förflyttade oss till en annan bostad här i byn. Jag gjorde en ny polisanmälan och förklarade att den här mannen troligen är på väg hit.

På tisdag kom han till byn första gången. Han stod parkerad ca 100 meter från vårt hus, och skrev i ett mail “Hemma nu älskling“.
[…]

Sen ser vi han komma ut från uppfarten till vårt hus. Skräckslagen ringer jag till 112 och har en otrolig tur att en polisbil befinner sig i närheten. I väntan på polisen står han bara där, utanför vårt hus.
Ena stunden klär han av sig helt naken, för att i nästa stund klä på sig allt igen. Det kändes otäckt att se, på flera olika sätt.
[…]

Antagligen hade han spenderat några timmar under natten och morgonen hemma på vår gård. Vandaliserat min ateljé…
Min vackra ateljé…

Gjort sönder tre av mina stora målningar. Eldat på min signatur och förstört en stor ram. Han hade även blandat ihop och förstört mina mineralfärger som jag ägnat mycket tid och möda åt att göra. Kastat ut saker ur ateljén och slagit sönder en ljuslykta som jag fått av en underbar följare.

Det gjorde så ont i hjärtat. Jag ville både gråta och skrika.
Det här var min kreativa plats.
Som om det inte räckte med all rädsla och oro han försatt oss i.
[…]

Tre timmar efter att han kommit in till polisen så släpptes han på fri fot igen. Dock med ett kontaktförbud, vilket var en liten lättnad i kaoset.

Men då kom nästa fas. Att vara rädd för att han nu blivit förargad.
Att han ville hämnas. Vi hade ju ingen aning om vad han var kapabel till. Det enda vi visste var att han ville åt mig. På vilket sätt visste vi inte.
Men nu, var det förvärrat nu?

Jag kände hur jag bara ville bryta ihop. Så många dagar hade gått nu…och det kändes som det bara blev värre och värre. Som en mardröm som aldrig tar slut. //Jonna Jinton

Istället för att med egna ord försöka sammanfatta vad Jonna Jinton och hennes man Johan varit med om de senaste dygnen så har jag plockat hennes egna ord där hon beskriver mardrömmen.
En man, en stalker har alltså trakasserat henne i 6 år och det hela eskalerade till att han vandaliserade hennes ateljé efter att hon och Johan lämnat hemmet då det inte kändes tryggt.
Så fruktansvärt! Och så hemskt att det ska behöva hända någonting riktigt allvarligt innan polisen kan göra någonting åt saken.
Den är nu man önskar att man satt på en hel arsenal av Drago-hundar (Magdalena Graafs vakthund) att låna ut till Jonna så att hon kan få känna sig aningens tryggare i sitt hem.
Jag lider verkligen med henne.

Vill ni stötta Jonna så kan ni skriva en kommentar här inne – hon får nog en pingback på mitt inlägg – eller HÄR på hennes blogg. 

Rebecca Stella bemöter påståenden om sin sponsrade bröllopsresa

Rebecca Stella ger svar på tal till en kommentar som handlar om ifall allting är ett samarbete i hennes liv och att det i så fall är ”tacky”.
Rebecca svarar att hon väldigt sällan gör samarbeten, trots att hela hennes bröllop hade kunnat ha varit sponsrat, precis som inredningen i hennes hem.
Och NÄR hon väl gör samarbeten så postar hon ingenting från det förrän hon testat och gillat produkten, trots att hon faktiskt gör helt tvärt om här – alltså postar samarbets-inlägg från hotellet innan hon vet om hon kommer vara helt nöjd med vistelsen.
Jag antar att den principen inte helt är skriven i sten?

Men Rebecca verkar inte haft så många saker sponsrade på sitt bröllop (om man ska lita på antalet reklammärkningar då..), och definitivt inte om man jämför med Margaux Dietz helsponsrade låtsasbröllop där vigselförättaren inte ens hade befogenhet att viga brudparet.
Så var det kanske mer en helsponsrad fest med bröllopstema än ett faktiskt bröllop? Eller är själva äktenskapet egentligen inte så jätteviktigt utan snarare en petitess i sammanhanget?
En bokning till stadshuset för en borglig vigsel där i april hade kanske varit en idé att ha i bakfickan samband med ”giftemålet”, men man kan ju inte tänka på allt, eller hur? 🙂

Huvudsaken är att det fanns en person, utklädd till dinosaurie, som lufsade omkring utanför Hässelby Slott för att roa gästerna som en Kritaperiodens gycklare. 
Man får ju prioritera, eller hur?

Hur likt är för likt?

Sminkmärket Caia med Bianca Ingrosso i spetsen har nu släppt ytterligare en ögonskuggspalett till följarnas stora glädje.
Äntligen slipper de gå runt och oroa sig för att inte lyckas spendera barnbidraget innan det är dags att inkassera ett nytt, för givetvis behöver man ha alla produkter som Bianca står bakom för att vara fulländat ”on fleeeek”!!!
Eller?

Givetvis ser jag att det är skillnad på de båda paletterna, men är skillnaden så pass stor att det är värt att lägga ytterligare 575 kr för att ha dem båda?
Jag tycker de ser snarlika ut, med några få större skillnader så jag frågar er, mina kära minioner – vad tycker ni?

Är paletterna fundamentalt olika eller har färgerna mer flyttats om, med några få mindre förändringar?

Öppet Spår

Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill.
OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.
Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!

Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli satt på moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts…

Den där när man inte vill, men måste reklam-markera

På den första bilden så frågar Molly Rustas om följarna kan gissa vad hon gjort.
Svaret på det måste väl ändå vara att hon gjort sitt absolut bästa med att gömma sina reklammarkeringar så mycket som det bar går utan att till 100% bryta mot marknadsföringslagen.

Det finns SÅ mycket plats att skriva att storyn är i samarbete med Royal Design och Rum21 och ändå envisas hon med att skriva det på den enda plats där det skyms av hennes namn.

”Jag kommer absolut att följa marknadsföringslagen, men givetvis inte mer än ABSOLUT nödvändigt!!” 

Sen kommer vi till Rebecca Stella och hennes bröllopsresa som verkar vara en härligt sponsrad tillställning borta på Maldiverna.
I slutet av sina inlägg har hon smugit in ett |ad för att signalera att det rör sig om ett samarbete, vilket på intet vis är i enlighet med svensk lagstiftning, men här blir det lite klurig.
På Instagram måste man nämligen följa lagstiftningen i det land som reklamen riktar sig mot, och i det här fallet känns det mer rimligt att den riktar sig mot USA, snarare än Sverige, och i USA skulle detta kunna vara tillräckligt.
Publicerar Rebecca å andra sidan samarbeten som har med hennes jobb som programledare för Paradise Hotel så är det den svenska lagstiftningens krav som gäller, då programmet är svenskt, och på svenska.

Men om vi kör laget runt – skulle ni missat att det rörde sig om samarbeten i både Molly och Rebeccas fall eller har ni utvecklat örnögon, efter att ha hängt här inne så pass mycket, att ni såg det på en gång?

Tack för tips!

Den nya haul-trenden på Youtube

När vi ändå är inne och pratar om ”roliga videos” (som Ida Wargs i det här inlägget)för att roa tittarna utan att tänka ett steg längre så vill jag bara nämna den HÄR videon av Safiya Nygaard där hon köper en hel outfit som enbart består av piratkopior under en resa till Hong Kong. 
Hon är så klart inte den enda som gjort detta, det har blivit en trend på Youtube, men eftersom jag följer henne så använder jag henne som ett exempel här.

Det är förmodligen roliga videos att titta på för de allra flesta, men jag önskar att det presenterats mer fakta eller information om just hur illa det är att stödja den här typen av försäljning.
Jag visste ingenting om detta förrän jag tittade på Matgeeks videorespons till MissLissibells video där hon  uppmuntrar sina följare att köpa kopior framför att köpa den äkta varan.

Jag tror inte Safiya Nygaard har en tanke på någon av det här utan hon vill förmodligen bara skapa kul content, precis som jag tror att Ida Warg ville med sin video.
Kan ändamålet helga medlen här? Vad tycker ni?
Att man kan se mellan fingrarna på sådant här i underhållningens namn så länge man fattar att det är just det – underhållning – och ingenting man uppmuntrar till eller gör i verkligheten?
Att videon ursäktas med att ”man bara ville roa följarna” samtidigt som man egentligen tar avstånd från piratkopierade varor?
Att videon är en del av underhållning, precis som filmer och teaterpjäser? Ingen skulle väl drömma om att hålla en skådespelare ansvarig för vad hens karaktär råkat ställa till med i en film? Kan det vara lite samma sak här?

Hur långt får man gå i underhållningens namn?
Var drar ni gränsen?

Tack för tips!

Instagram och Facebook sätter ner foten mot vikthets

Källa. Rouge Rocket

Herregud, vad jag välkomnar det här förslaget, trots att det framstår som lite oklart hur genomförandet kommer se ut.
Instagram och Facebook vill alltså begränsa, och i vissa fall helt ta ner samarbeten som gäller bantning eller plastikkirurgiska ingrepp och behandlingar.
Användare, som plattformen känner av är under 18, kommer inte längre tillåtas se inlägg som handlar om bantning eller plastikkirurgiska ingrepp och behandlingar  där priser är inkluderade, som uppmanar till köp och som innehåller rabattkoder.
Enligt Adam Mosseri (högsta chef på Instagram) så implementerades den här nya policyn redan i onsdags och gäller både Instagram och Facebook.

Vad tycker ni om det här?
Jag tycker det är fantastiskt och sannerligen ett steg i rätt riktning.

Jag antar att Dr Tuve Mårtensson och EsteWorld samlat sina respektive anställda till krismöte för att komma på hur de ska kunna kringgå den här nya regeln och samtidigt fortsätta sponsra tuttar och/eller sända influenciska rövförstoringar live på Instastory.

Tack för tips!

Ida Warg låter sin unge spendera för 7500 kr för en ”rolig” video

Jävlar vilken tråk-kärring jag känner mig som, redan innan jag börjat skriva det här inlägget men det här videon är fan lite sjuk alltså.
Ida Warg släpper lös sin son på 13 månader inne på Åhlens och köper allt han pekar på. Han är 13 månader – han pekar förmodligen på allt som är färgglatt, som han känner igen och eventuellt som glittrar.
13 månader!!!!!

Hon spenderar alltså nästan 8000 kr på saker hon egentligen varken vill ha eller behöver, bara för att roa sina tittare. 
Som tur väl är så är jag inte den enda som reagerat på det här utan kritiken är svidande i kommentarsfältet under video där några hoppas på att hon lämnade tillbaka alla prylarna när videon var klar. Det tror jag inte har skett men skulle gärna vilja bli motbevisad om jag har fel.

Har Ida kommit till en återvändsgränd? Har hon slut på idéer och uppslag?
Jag har ett förslag på en video som går i ungefär samma anda men som är lite mindre konsumtionshetsig…

Släpp lös Elvis inne i valfri mataffär och låt honom komponera ihop kvällen middag. Vad han än pekar på så måste Ida och Alexander äta det.
De animaliska produkter han råkar välja kan väl inte vara i närheten av att påverka moder jord på samma sätt en plastväska från Acne för 4000 kr gör, eller vad tror ni?
Hade det inte varit kul?
Ida Warg som tvingas moffa Mamma Scans köttbullar som hennes son valt ut?
Inte kul? Nä, kanske lika inte kul som den här videon då…

Tack för tips!