Dasha Girine har blivit mamma!!!

Igår var det dags för Dasha att tvåla in sig i Descutan för andra gången och bege sig till sjukhuset.
Hon hade nämligen fått en tid för planerat kejsarsnitt och kunde således planera aningens lättare än de som får bebisar som tittar ut när de själva önskar.

Men nu är bebisen här och allt verkar ha gått jättebra!!!
Stort grattis till hela familjen!!!!!!!!

113 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Grattis!

    Mitt andra barn var också tänkt som ett planerat kejsarsnitt. Väskorna hade packats i god tid, ”ifall att”, optiden hade jag fått sedan länge, barnvakt till syskonet var ordnat.

    Men bebisen ville ut tidigare ändå! Jag viftade bort magkramperna med att jag bara hade varit lite väl aktiv och behövde vila. Värkar? ”Nej, nej, bara lite sammandragningar”. Vattnet gick – ”nej, det är nog bara lite vattniga flytningar och urinläckage”. Jag hade ju ett planerat snitt som väntade.

    Pfft.

    Lillasyster hade tydligen bråttom ut till världen! Akutsnitt fick det bli, men det ju an det också.

    Svara

      Skulle anteckna! 😆

      Svara

      Och så fick nån någon annans förlossning att handla om en själv.

      Svara

        Gnällspik.

        Svara

        Vilken onödig kommentar Lisa😠 anonym 13.41 jag tyckte det var kul att läsa om din förlossning. Min son hade också brottom ut och föddes nästan 2 veckor innan planerat snitt ☺️

        Svara

      Precis samma hände mig! Dagen innan planerat snitt ville han ut fort som ögat, så snabbt att något snitt inte hanns med. Fy fan! Men nu 5 veckor senare känns det ändå okej! 😅

      Svara

    Grattis!!!!!!!!!

    Svara

    OT men ändå inte.
    Jag älskar historier om galna cravings och olika känslor som sprutar under en graviditet. Berätta er!

    Svara

      Blod (är vegetarian)

      Svara

      Började gråta en gång när jag kollade in i min sambos ögon för att han hade så långa, vackra ögonfransar 😂

      Svara

      Fick en flashback som gravid. Titanic filmen hade premiär och min pappa, syster och vår kusin SKULLE ÅKA OCH SE DEN…. Jag var för liten, blott 5 år och fick inte följa määä… Grät hysteriskt över de minnet när bilen den rullade mot biografen och jag stod kvar gråtandes på gatan. Huuu…

      Svara

      Tändvätska. Var tvungen att gå och ’sniffa’ på det, dag som natt🙈

      Svara

      En kväll när jag och min sambo skulle gå och lägga oss fick jag typ panik av tanken på att HAN skulle sova så jag gjorde som Jim Carrey i Dum & dummare, världens mest irriterande ljud tills han tog på sig kläderna igen och gick ut i soffan.
      En annan gång satt vi i bilen och jag började gråta när han inte ville äta kebab, jag ville inte ha men han skulle äta…..

      Svara

      Hatade alla i min omgivning och åt rostade mackor i 9 månader.. Med båda barnen 😅

      Svara

        Ja jag hatade också alla runt omkring, alla blickar, alla kommentarer, alla ”goda råd” från icke-tillfrågade och alla frågor.. i slutet isolerade jag mig och hade i stort sett bara kontakt med sambon 😬

        Svara

      Cravings: varierade mellan typ tomater och mackor. Kräktes av tanken på broccoli.
      Minns att jag mådde så illa när det regnade för det luktade så illa, typ fimp, avgaser m.m.
      Såg på dokumentärien om macciarini och det kändes så äckligt i hela kroppen.

      Det är typ det jag minns. Förutom irritation över alla som påpekade storleken på magen. Hade liten mage och många tyckte att ”guuu va liten mage du har”, ”ska den vara så liten”, ”syns ju inte”.

      Svara

      Känslan av att borsta tänderna med eltandborsten, bättre än sex. Och lukten av typ våt sand och garagelukt. Gick ibland ut i garaget bara för att sniffa. (Bara tanken på dessa grejer får mig att vilja bli gravid)

      Svara

        Gud ja, tandborstning!!! Speciellt längst in när jag liksom ”rundade bakom visdomständerna”😂😂😂

        Svara

      Iskall frukt!! Jag delade vindruvor mitt itu och lade in i frysen på ett fat varenda kväll i flera veckors tid. Kräktes närapå av lukten från kaffe trots att jag är en riktig kaffekärring annars. Men hellre det än att inte tåla lukten från sin man som min kompis. Haha, de hade det riktigt tufft där ett tag.

      Svara

      Jag hade ett sådant begär att äta sand/grus/cement , helt sjukt. Dom byggde ett hus precis brevid vårt och när jag gick förbi så ville jag verkligen gå dit och äta. En dag när jag satt i sandlådan med min dotter åt jag faktiskt sand. Gjorde det i smyg så inte hon skulle se och ta efter 😂 om det stillade mitt begär? Icke!

      Svara

        Hört om folk som blir sugna på sina lerkrukor. Inte ovanligt, hänger ofta ihop med mineralbrist och i vissa kulturer äter gravida faktiskt jord/lera – just pga mycket mineraler och kan skydda mot parasiter.

        ’Pica cravings’ kallas det när man är sugen på sånt som inte är mat.

        Svara

      Kunde varken se, tillaga eller äta kött. Älskar annars allt kött. Var också besatt av allt som var surt, åt citroner som om det var apelsiner. Kunde inte dricka något annat än mineralvatten citron eller vanligt vatten under hela graviditeten.

      Svara

      Fick craving på Pannkakor med ost i.
      Aldrig blivit så äcklad av mig själv i efterhand.

      Det sjukaste hormonella jag var med om var när jag grät i bilen pga att bilen bredvid fick stanna vid gult ljus.

      Svara

      Levde på clementiner, läkerol och knäckebröd de tre första månaderna.
      Knarkade nässköljning, ja sån där yogakanna som man häller saltvatten in i ena näsborren så att det rinner ut ur andra – längtade alltid hem till min neti pot.

      Svara

    Jag läste på Aftonbladet att Titiyo, som fick sitt andra barn vid 50 vid års ålder, har fått nåt mama-pris. Jag hade missat att hon fått barnet men tycker att det väldigt egoistiskt att skaffa barn i hennes ålder.

    Svara

      Det är väl å andra sidan alltid egoistiskt att skaffa barn 🙂

      Svara

        Det är ju typ den ultimata egoistgärningen. Mvh en egoist med två barn

        Svara

      Ungefär lika egoistisk som att skaffa barn när man är 16 år gammal…? Skaffa barn gör man väl egentligen av egoistiska skäl oavsett ålder om man ska vara petig. Sköt ditt och låt andra sköta sitt efter egna val och preferenser.

      Svara

        Nja det är inte riktigt samma risker att föda barn mellan 20 och 35 (ungefär den ålder då kroppen är redo biologiskt) som att föda när man är 50 år. Anonym 14.34 jag förstår ditt tänk. Jag kan också tycka att det är lite oansvarigt att medvetet vänta tills man är 50 år då bebisen har mycket större chans att få sjukdomar. Nu vet jag dock inte hur det är i Titiyos fall så inget dömande från mig. Hoppas hon och bebisen mår bra!

        Svara

          Större risk att få sjukdomar om PAPPAN är gammal ja, inte mamman.

          Svara

            Nja. Bägge.

            Svara

              Tur att du vet allt The real hmm.

              Svara

            Ur ett biologisk perspektiv är det ”bättre” om både pappan och mamman är unga. Risken för mutationer ökar med stigande ålder på både mamma/pappa men enligt lite olika mekanismer. Ett exempel på en mutation där risken ökar med stigande ålder på mamman är trisomi 21/Downs syndrom.

            Svara

              Hur mycket ökar risken?

              Svara

                Har inte procenten i huvudet men efter 30 och framförallt 35 om man dessutom är förstföderska så ökar risken rejält.

                Svara

                  Det var ju inget direkt svar på frågan. Någon annan som vet?

                  Svara

                  Tror ju inte risken för mutationer spelar ngn roll om man är förstföderska.

                  Svara

                  Varför skulle risken öka om hon är förstföderska? Känner kroppen av det när äggen väljs ut eller? Hoho… Dessutom TRH, många förstföderskor har haft missfall eller gjort abort innan första fullgångna graviditeten. Ditt påstående känns, som vanligt, mycket vagt.

                  Svara

                  Pepperkorn: Eftersom att du frågar så snällt och inte orkar undersöka själv. Varsågod!

                  https://www.google.se/amp/s/www.medicalnewstoday.com/articles/amp/317861

                  Finns ännu fler studier som kommer visa dig på frågorna ovan också men jag har inte mer tid att ta fram länkar åt dig.

                  Svara

                  Hon har ju en dotter som är född 92 = 26 år sedan innan, så någon förstföderska är hon inte. Kommer ihåg de från en artikel o då jag är lika gammal som dottern o min mamma 50 så tänkte jag vilken konstig situation de hade varit , men då har jag barn på 6 och 3 år så kan va därför .

                  Svara

                ”Risken för att få ett barn med downs syndrom innan 30 år är 1 på 1000, vid 35 är den 1 på 350 och vid 40 är den 1 på 100”
                Källa: Min kursbok i utvecklingspsykologi
                Men det gäller ju såklart en hel drös med andra sjukdomar och inte bara Downs.

                Svara

                  Ok tack☺

                  Svara

              Men nu har hon ju ”fått hjälp” med graviditeten så det kan ju tänkas att det inte är hennes eget ”gamla” ägg som använts. Hon lär knappast ha dugliga ägg kvar vid 50, om hon inte haft enorm tur. Hon kan mycket väl ha använt sig av äggdonation – från en betydligt yngre kvinna.

              Svara

          Vet ni att det var medvetet?

          Svara

            Ja, det har hon sagt.

            Svara

            Det måste ju ha varit medvetet eftersom hon fick hjälp med proceduren…!

            Svara

              Och det kan inte varit orsaken till att det inte skedde tidigare. Varför hon ”väntade” till 50. Det kanske inte var medvetet val alls är min tanke (Men jag vet inget om hur det ligger till. Bara undrar.)

              Svara

              Trodde det fanns en övre gräns för ålder för det.

              Svara

      Hon är 70 när barnet flyttar hemifrån

      Svara

        Javisst, men få barn och vuxna ångrar att de blivit födda även om livet kanske avviker på olika sätt från ”det normala”.

        Svara

      Fast hennes man är 36. Hade du sagt samma om kvinnan var 36 och mannen 50? För det händer ju rätt ofta att par i den åldern får barn.

      Svara

      Men kan man sluta hetsa folk att skaffa barn innan en viss ålder ”annars är det för sent”, utan låta folk välja själva när dem är redo i livet att skaffa barn, och om man är äldre/har problem diskutera med barnmorskan innan man blir gravid om man är orolig.
      Jag är över 25 och såååå trött på att alla i min omgivning frågar när vi ska skaffa barn, vi skaffar det när vi är redo, vi kanske aldrig vill ha barn? vi kanske försöker bli gravida men inte kan? mm. Kan folk bara sluta tjata om att man ska skaffa barn vid en vis ålder och låta folk fatta sina egna beslut?

      Svara

    Kul, och grattis till henne det är nu livet börjar! 😉

    Kan ändå inte låta bli att tycka ”synd” om de som väljer bort vaginal förlossning (missförstå mig rätt). Det är en så jääävla häftig upplevelse och jag tänker på min nästan dagligen! Snart är det dags igen och sooom jag längtar

    Svara

      Du behöver nog inte tycka synd om någon. Varje födelse är en upplevelse och huruvida den tänks på dagligen har knappast något att göra med vilken väg barnet kom ut.

      Svara

      I sverige är det inte så enkelt att ”välja bort” detta. Majoriteten av de jag känner som har fått barn har fått planerat kejsarsnitt pga olika orsaker. Även jag fick det pga bebis i säte. Det är en fördom att de som föder via kejsarsnitt gör detta för att de inte vill föda vaginalt.

      Svara

        Jaa det förstår jag. Men jag syftade på kvinnor som har haft ett val, och som då väljer bort att föda vaginalt.

        Svara

          🤦

          Svara

          Men om nu kvinnor VILL föda med kejsarsnitt även om de har ett val, varför skulle det vara synd om dem? Sluta tycka synd om dessa kvinnor, det är precis sånt som lägger skam över snittförlossningar och att kvinnor inte vågar be om dem. Alla förlossningar är riktiga förlossningar. Värda att minnas på sina sätt. Bra minnen, dåliga minnen, inga minnen… lägg inte dina värderingar på andras val

          Svara

            Förstår inte folk som väljer kejsarsnitt, jag fick akut och det var hemskt att må så dåligt efter. Alla som fött vaginalt mådde 100ggr bättre…

            Svara

              1. Måste du förstå varför någon annan väljer det då? Räcker det inte med att kvinnan som genomgår snittet förstår varför?
              2. Utgå inte från att alla mår efter sin förlossning som du gjorde efter din

              Svara

                Precis! 👆
                Födde första vaginalt. Traumatisk förlossning på två dygn med förlossningsskador som följd!

                Andra barnet kom med planerat snitt, inga komplikationer!

                Döm ingen, alla agerar utifrån sitt eget bästa. Jag vet att kvinnor blir nekade snitt, helt vansinnigt att det sker 2018.

                Svara

              Nu är ett planerat snitt ofta betydligt bättre hur du mår efter än ett akut.

              Svara

              Har för övrigt svårt att tro att ALLA som fött vaginalt mådde 100 gånger bättre. Väldigt ignorant påstående.

              Svara

              Sätesbjudning och förstföderska. Här hade jag läst boken ”Att föda utan rädsla” tre gånger om och sen blev det planerat snitt i alla fall, typiskt! Vaginalt är att föredra eftersom bebisen får i sig viktiga bakterier, men kring och efter 40 är man stelare nertill och risken för att spricka är större, även om jag vet om en tjej på 28 som också sprack. Jag tror att det händer lättare om förlossningen är lång (kring 24 tim) och man är uttröttad och spänd. Hursomhelst så rekommenderar jag boken och att ta hjälp av en ”Doula” = en förlossningscoach! 🙂

              Svara

                Bästa boken är Ina May Gaskins Guide to Childbirth – fantastisk!
                Eller se någon föreläsning med henne på yt, för kortversionen av hennes tänkande.

                Svara

              Och jag som har en vaginal förlossning och ett akutsnitt (med narkos) bakom mig kan säga att jag mådde 100 gånger bättre efter snittet. Så det är olika för alla, beroende på en mängd omständigheter. Jag hade dessutom ett planerat snitt inbokat, men förlossningen satte igång tidigare. Så snittad hade jag blivit i vilket fall.

              Svara

              Jag valde kejsarsnitt med mitt första och enda barn. Jag kom ikapp alla kvinnor som släpade benen efter sig i korridoren på väg till kaffemaskinen😊 hurra för att varje kvinna ska få bestämma över sin egen kropp!

              Svara

              Nu vet jag ju inte hur du mådde efter ditt snitt men att jämföra och säga att alla som fött vaginalt mådde 100 ggr bättre gör mig riktigt provocerad. Själv har jag fött vaginalt 3 gånger, första gången var jag väldigt nära på att förblöda, fick infektioner, fick ordinerat sängläge i 2 veckor då jag inte ens fick gå på toa själv, hade så lågt järnvärde så jag fick blod flera gånger under den tiden. Bland annat.

              Svara

              Samma här men jag tänker att ett planerat ändå är skonsammare på något sätt… nio månader efter mitt akuta har jag fortfarande besvär.

              Svara

          Jag hade också ett val att föda barnet vaginalt i säte vilket anses som mycket riskabelt, såpass att sjukvården inte ens gav mig det alternativet. Är det ”synd” om mig också?
          Om det kommer ett barn nummer två skulle jag gärna hoppa på snitt-tåget om jag kunde välja. Man får inte välja så är det bara och därför kan man inte missa något. Det blir vad det blir helt enkelt.

          Svara

            Tillägg, ett val finns förstås vid förlossningsrädsla m.m. Jag ser dock inte detta som ett val utan då är snitt enda utvägen.

            Svara

      Jobbigt att mitt liv aldrig kommer att ens börja, eftersom jag har valt bort barn. Jag måste vara typ död.

      Svara

        Men ta inte åt dig då? Det är för övrigt ett uttryck och du behöver inte läsa in allt ordagrant.

        Svara

          Inte så kul för oss som inte kan få barn att alltid få höra detta ”uttryck”.

          Svara

            Men så kan inte allt vara kul heller kanske.

            Svara

        Jag hatar folk som säger att livet börjar. ”Nu börjar livet!” sa alla när jag fick första. Nej, jag hade ett jävligt gött liv innan också. Livet hade en mening då också. Men nu har jag ett annat fokus och en annan mening. Men så himla förminskande att påstå att livet inte börjar eller har någon mening förrän man skaffar barn. Synd om alla som inte levde med någon mening innan deras barn. DET är sorgligt tycker jag

        Svara

          Jag håller med, det är nu livet börjar? Så bull att säga så, som att allt man gjorde innan inte hade ett värde. Så typisk grej att säga till kvinnor… you have now fulfilled your duties as a woman och NU BÖRJAR LIVET! Allt innan var bara onödigt men nu har du satt barn till världen och är En Riktig Kvinna (trademark).

          Svara

            Jag undrar hur många män som får höra ”nu börjar livet!” och liknande när barnet är fött. Är det något bara kvinnor får höra kanske?

            Svara

              Japp, vi hör ju nästan AldriG om en man som har gjort det ena eller det andra och blivit lite känd i slutet av samma mening ”och pappa”, men så fort det handlar om en kvinna – chef, artist, kock, författare – you name it – ja då lyfts det alltid fram ”och mamma”. – Särskilt tröttsam är denna attityden i länder där de bara har en bråkdel av den jämställdhet som finns nu i Sverige (och v

              Svara

                Tror att det var Beyonce som i en intervju svarade på frågan hur hon kombinerar sin karriär med att ha barn med ”jag svarar på den frågan den dagen min man får samma fråga!”

                Svara

                  Så jävla bra!!

                  Svara

                och i nordvästra Europa) – där blir unga tjejer fullkomligt omkulltjatade att de absolut måste skaffa barn av hela sin familj och hela samhället i övrigt. Tanken att ”välja bort barn” existerar över huvud taget inte och om du som kvinna i ett sådant samhälle väljer att gå mot strömmen måste du ha typ tio torkade djurhudar över ditt eget skinn för att orka med. Vi tar vår frihet för garanterad men det är den absolut inte. Den är knappt ens 50 år gammal. Vår kultur har förändrats något EnormT sedan 60-talet!

                Svara

          Eller hur 😂

          Svara

        😂

        Svara

      Också typiskt Den Duktiga Kvinnan att säga så. Det var uuuunderbart att vara gravid! Uuuuunderbart att föda vaginalt! Alla har inte samma upplevelser och du behöver inte tycka synd om någon.

      Svara

      och jag sitter här med 4 veckor kvar till BF, livrädd för förlossningen. Är så rädd för att möta smärtan igen och känna hur ont det gör. Är rädd för att denna förlossning ska bli värre. Övervägde att försöka få ett kejsarsnitt men har hela tiden tänkt att det är så långt kvar, jag hinner förbereda mig men nu känner jag hur paniken närmar sig, samtidigt som jag ändå längtar för att det är en sån häftig upplevelse! Men somsagt, livrädd x 100000 🙁

      Svara

        Din barnmorska måste ha in dig på samtal för förslossningsräddsla . Jag gick på det och vi beslöt om planerat snitt (hade tidigare gjort ett urakut snitt) och det var jättefint. Sån härlig stämning emot det akuta som var otäckt och satte sina spår. Prata med din barnmorska med en gång.

        Svara

          Ska till barnmorskan på torsdag och ta upp detta, i alla fall ventilera mina tankar. Blir så arg på mig själv för jag är en sån som tänker ”jag tar det då, jag tar smärtan när den kommer” men går ju ändå och oroar mig och känner panik. Tänker att ”jaja, jag kommer klara det”. Vi hade det ganska traumatiskt när bebis väl kom ut, han var blå och navelsträngen klipptes på direkten och in kommer ett läkarteam och springer iväg med honom innan jag ens sett honom. Sambon fick springa efter och dom var borta 15 minuter. Tror det bidrar, att jag aldrig fick den där känslan av att barnet kommer upp på bröstet och börjar skrika. Allt blev bara så fel och jag mådde skit efter förlossningen (havandeskapsförgiftning). Har känt att denna barnmorska jag går hos nu inte är sådär jättebra, känns väldigt nonchalant och säger att allt är normalt, vad jag än säger till henne. Men på torsdag ska jag träffa en annan barnmorska och hoppas att vi klickar bättre. Tack för att du skrev <3

          Svara

        Jag var också livrädd för smärtan med barn nummer två, men jag tyckte att andra förlossningen var så mycket ”enklare”. Jag kunde hantera smärtan på ett helt annat sätt, då jag visste på ungefär att ”jaha, nu känns det såhär och då är det för att bebisen…”

        Du kommer fixa det ska du se!
        Lycka till med förlossningen 😊❤️👍🏻

        Svara

        Jag hade PANIK inför min andra förlossning. (Och då var det egentligen inget fel på min första, den var bara väldigt intensiv och jag var inte förberedd) Ville ha ett snitt, var på samtal men fick inte det såklart (typ omöjligt i min kommun om det inte är någon fara för mamma/barn då)
        Hur som, det gick jättebra. Jag upplevde att jag var mycket mer närvarande denna gången och visste vad som gällde. (och framförallt vad man skulle få för ”besväret” 😉
        Såklart ingen ”tröst” för dig, men du är inte ensam, vi är många som varit där, i ”förlossningsskräcken”.
        Stort lycka till när det är dags, och HEJA DIG. Det är en jävla bedrift att föda barn. (Både vaginalt och med snitt)

        Svara

        Förstår dig helt och hållet! Jag hade en jävlig första förlossning och det tog lång tid att återhämta mig från den, men andra var mindre jobbig, gick fortare och återhämtningen gick mycket fortare. Hoppas du får en fin upplevelse nu andra gången!

        Svara

      Oj här var det generaliseringar så det står härliga till! Fundera gärna över hur du uttrycker dig. Att livet skulle börja när man skaffar barn är ett riktigt konstigt uttalande.

      Som lyckligt barnfri tar jag inte illa upp (eftersom jag vet att mitt fantastiska liv i allra högsta grad pågår), men barnlösa behöver inte höra sånt där trams. De har det tillräckligt tufft ändå.

      Svara

      Märkligt för jag skulle säga ”nu är ditt liv slut”
      Nu kommer du alltid prioritera någon annans liv före ditt eget. Alltid ge avkall på ditt eget om det gynnar ditt barn. Inte sova, inte prata till punkt, inte gå på toa själv, inte hinna dricka upp kaffet innan det kallnar, inte få ha några saker i fred för saboterande fingrar. Listan är lång. Jag vill inte ha det på något annat sätt, dock. Kanske värt att notera…

      Svara

        Lika tramsigt det. Småbarnsåren är ju bara under en begränsad tid i livet, sedan kan man gå på toa och dricka varmt kaffe resten av livet igen.

        Kanske också värt att notera…

        Svara

          Ja visst lite fånigt men ändå en viss sanning. Att få barn är att ge en del av sig själv. Oron som alltid finns där. Att man prioriterar sina barns behov högst. Jag hade gett mitt liv om det skulle behövas för att rädda mina barn. Så känner jag ju inte för någon annan direkt.

          Svara

            Det har du alldeles rätt i men nu var det ju inte prioriteringen eller att man skulle ge sitt liv för att rädda barnet som det handlade om. Utan om toabesök, kaffedrickande och saboterande fingrar.

            Sedan ska jag inte vara sådan men jag har träffat många barnlösa i 60-70 årsåldern som verkligen ångrar att de valde bort barn, men hittills inte träffat en enda förälder som ångrade barnen (de finns säkert också, men JAG har inte träffat någon)

            Svara

              Att man ångrar sina barn (obs ångrar är inte samma som att inte älska) är fruktansvärt tabu och inget som talas öppet om, till skillnad från att ångra att inte skaffa några. Det är vanligare än man tror i anonyma undersökningar att föräldrar ångrar sina barn, men igen: det är inte samma som att inte älska de barn man har

              Svara

              Det handlade om både och, men du valde att fokusera på det fåniga. Och jag ångrar ju givetvis inte mina barn. Detta blev en konstig diskussion. Vi stänger den tror jag.

              Svara

        Hahahaha så sant!!

        Svara

      Hade hon ett val? Dasha

      Svara

      Jag har gjort tre kejsarsnitt – såååå himla synd om dig som valt att föda vaginalt och missat hela upplevelsen kring kejsarsnitt😂

      Svara

        Äntligen 😘. Du sätter ord på vad jag tänkte 👍. / Mamma till två snittbarn

        Svara

      Gud vad jag tycker synd om mig själv och mitt äldsta barn som föddes vaginalt. Trauma, förlossningsskador och men för livet. Jmf med planerar snitt där alla mådde prima.

      ”Välja bort”. Så som förlossningsvården är idag kan jag faktiskt inte se hur ngn kan välja bort ett planerat snitt. Det är en så häftig upplevelse, att i lugn och ro med tillräcklig personal få ett barn som inte skadas. Efter en vecka ta en promenad med vagnen och inte riskera sfinkter osv osv osv.

      Svara

        Har bara fött vaginalt och förlossningsvården är grym! Ett stygn på tre kids… Upp å duschat direkt efter. Mina kompisars snittupplevelser har däremot sugit.
        Man kan alltid hitta folk som haft bra upplevelser av det ena eller andra, såväl som dåliga

        Svara

      Jag höll på att dö. Inte så jävla häftigt. Förstår och stödjer alla kvinnor som väljer snitt.

      Svara

        Både vaginala förlossningar och kejsarsnitt kan ju dock leda till komplikationer. Jag fick snitt efter en misslyckad igångsättning och jag höll på att dö efter mitt snitt. Ingen upptäckte att jag fick en rejäl blödning inne på rummet som man kommer till efteråt och eftersom att jag var rejält bedövad så kände jag inget. Jag tyckte att övre delen av min mage såg konstig ut och lyfte på filten och det var blod i hela sängen. Jag kommer egentligen bara ihåg att jag sa till sköterskan, som var i rummet, att ”jag blöder och jag blöder mycket”. Sen minns jag bara fragment. Sammanlagt blödde jag runt 2,3liter och behövde få två påsar blod + sambon fick ge mig sprutor efter att vi kom hem under en period. Vågar vi oss på fler barn vet jag inte vilket förlossningssätt det blir, men jag tror dock att jag i nuläget är mindre rädd än sambon. Det var ju ingen höjdare för honom att se mig bli så dålig.

        Svara

    På tal om att välja hit och dit (senast ang födelse)

    Förstår inte er som väljer att lyssna på de personer som ständigt har synpunkter på vad andra väljer att göra i det vardagliga livet.
    De personerna som har synpunkter på just ditt val är självcentrerade så de har svårt att se utanför sin personliga sfär och tycker alla ska göra samma som dem. Och de bara MÅSTE få berätta och ifrågasätta dej.
    Do not feed them.

    Svara

      Problemet är ju att när ett val ständigt blir ifrågasatt och ett annat blir sett som norm så lägger det en skam över det ifrågasatta valet. Så klart att man kan strunta i att lyssna på en dryg kollega vid lunchen men ingen människa är ju heller isolerad från andra människor, samhället, media, reklam, osv. Klart att vi påverkas av normer, att tro något annat är väl rätt så naivt.

      Svara

        Klart man påverkas här i livet.

        Men i ett sammanhang med människor anonyma bakom sina skärmar är jag förvånad över hur många som tar illa vid av kommentarer från skribenter som: BARA MÅSTE FÅ säga sin mening. För mej står det klart att en viss procent bara vill provocera och en viss procent är de personerna som i verkliga livet är de som alltid säger precis vad de tycker oaktat om det är påkallat eller ej. De personerna har iallafall jag lärt mej att skärma av lite.

        Svara

      Min kompis som fick barn ett år efter mig sa att det bästa tipset hon någonsin fick under sin graviditet var mitt tips: gör vad du vill och känner !!! Det blir bäst om du själv väljer.

      Svara

    Stort grattis till henne! Vad skönt att det gick bra.

    Svara

    Stort grattis till Dasha och hennes kille 🙂

    Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.