Sno stilen och sy den själv!

Top and scrunchie from Nakd, maternity tights from Asos, eyeshadow from Caia.

Just den prickiga scrunchien som Kenza har i håret kan jag inte hitta, men jag har hittat tre nästintill identiska för den som vill sno stilen.

ASOS och KAPPAHL (Ej adlinks)

Men om vi ska vara helt ärliga med varandra här nu, och det ska vi ju… – att sy en scrunchie än enklare än att stjäla godis från ett barn. 
Tygbloggen har lagt upp en enkel manual att följa för den som vill välja helt själv vilket tyg och just HUR scrunchie ens scrunchie ska vara.

Här hittar du en massa satintyger om det är vad du vill sy din scrunchie i. (Heller inte adlink)

Happy sewing!
Jag ska fasen sy lite scrunchies – bloggbevakningstyle!
JÄ!

159 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Alltså dina inlägg senaste tiden… 😩😴

    Svara

      Ja, riktigt tråkigt. Finns det någon annan blogg som skriver om sociala medier?

      Svara

        Du och Sofia kan väl starta en egen?

        Svara

          Camilla vidga dina vyer och titta dig runt i den stora bloggvärlden och skippa denna gyttjepölen av bloggare du i åratal slirat fast på. Bloggen skulle må jävligt bra med ett större flöde av olika bloggare i inläggen. Sen du startade ÖP på helger och ondagar så har kvaliten på dina vardagsinlägg försämrats avsevärt.

          Svara

            Håller helt med! Bloggen ha blivit tråkigare och tråkigare för varje dag de senaste månaderna. Och vad har hänt med snacket i kommentarerna? Var är alla ”veteranerna” (typ the real hmm, plus-helena, moa, osv?)? Känns som att det börjar dö ut lite här, eller? Saknar det gamla bloggbevakningssnacket!

            Svara

              Jag tycker att det är frustrerande att slumpvis hamna i modd utan att begripa varför.
              Att delta i en diskussion och få en eller två kommentarer i modd är inte särskilt motiverande. När kommentarerna sedan släpps fram ofta flera timmar efteråt är det ingen som läser diskussionen längre utan det har kommit ett eller två nya blogginlägg.
              Jag tror att detta irritationsmoment har lagt sordin på viljan att delta med kommentarer. Trots detta upplever jag att vissa blogginlägg ändå verkar intressera många av kommentarerna att döma. Det är ganska lätt att se vilka ämnen som intresserar många.

              Svara

                Kan det vara så att man hamnar i modd med ex. var 5:e kommentar? För att stävja att folk skriver för många kommentarer.
                Eller det kanske bara är vissa, som är satta under ”bevakning” och deras kommentarer hamnar var 5:e gång i modd?

                Svara

                  Ah låter segt! Men lite konstigt? Är det inte bra för cc att ha mycket kommentarer?

                  Svara

                    Joo, men det finns ett fåtal som skriver onormalt många kommentarer. Troligen för att störa på något sätt. Jag menar INTE att kritisera folk som på ett seriöst sätt skriver mycket, men här finns de som sprutar ur sig kommentarer bara för att sprida osämja eller för att klanka ner på andra.

                    Svara

                  Skriver från sex olika namn på fyra olika grejer (dator, skoldator, mobil, platta) ingen med samma wifi och har aldrig hamnat i modd 🤷🏽‍♀️

                  Svara

                    Det är kanske därför. Mångfalden gör att du inte hamnar i modd. Skriver man från samma IP/dator/wifi m.m. är det lätt som fan att övervaka.

                    Jag vet om VPN, men så intressant är det inte att få kommentera här, att jag gör mig det besväret och använder VPN.

                    Svara

              @R: Jodå, de finns kvar, men de kanske skriver under nicket ”Anonym” eller liknande för att inte bli påhoppade p g a sitt namn/nick.
              De du nämnde är några bland flera andra, som också kan klassas som kommentarsfältets stjärnor. Vi får ej heller glömma Henrietta (skogsägaren som hugger sin egen ved inför vintern). Jag har funderat på att som present köpa en vedklyv till henne och hennes man.

              Svara

                Nej det är plus-Helena som hugger gran😊🌲

                Svara

                  😂

                  Svara

                  Förlåt i förhand ”Helena på väg till ett +” och jag tycker illa om folks tjat om den huggna julgranen, men jag kom på ett lite dråpligt scenario: Helena på väg … råkar hamna i Henriettas skog för att leta julgran. Det oväntade mötet mellan dem, hade jag velat se. Kan ni tänka er den scenen?

                  Svara

                  @Anonym / 20:48
                  Henrietta och hennes man är skogsägare. De fäller själva sina träd för att kunna elda med under vintern. Henrietta brukar sedan såga/klyva veden till lämplig storlek till att elda med i huset. Allt enl. vad hon själv skrivit här på Bloggbevakning.

                  … och nää, jag stalkar INTE henne 😉

                  Svara

                Japp, that’s way. Man mottages inte alls på samma sätt genomfart ha vanligt nick som anonym. Värst är det ju för de som också länkar blogg.

                / En som brukade använda samma nick hela tiden

                Svara

                  Ah tråkigt att höra! Är själv inte så aktiv oftast, läser mest och skriver ibland. Men ”stjärnorna” blir ju ofta rätt taskigt bemötta (kanske ibland pga reasons, vet inte, men ofta överdrivet kan jag tycka), så kan fatta det. Men det har förändrat stämningen tycker jag.

                  Svara

                    Har vart med den här bloggen sen början och det har blivit en otroligt taskig attityd i kommentarerna tycker jag. Anledningen till att jag blev kvar i början var pga den goa stämningen bland läsarna, men den är nästan död nu känner jag. Och många av dom värsta är ju dom som bara är ”anonyma”. Synd, väldigt synd…

                    Svara

                      Det finns bra och vänliga ”Anonyma” också (detta är en). Sedan har en hel del börjat skriva som ”Anonym” p g a att de alltid blir påhoppade med personangrepp när de skriver under sitt vanliga nick/namn (detta är en, definitivt). Jag kan visserligen bita ifrån, men det bidrar ju inte direkt till bättre stämning då. Bättre att skriva som ”Anonym” istället, så färgas inte kommentaren av ens nick.

                      FORTS: Bättre att skriva som ”Anonym” istället, så färgas inte kommentaren av ens nick. Det triggar inte heller igång folk, bara för att de ser vem som skrivit kommentaren.

            Men när hon tidigare uppmärksammat mindre influencers osv så har folk gnällt på att de inte bryr sig om dem 🙄

            Svara

        Tramsfrans!!!

        Svara

      Gör det bättre själv din gnällfis! Presterar du 110% exakt hela tiden i ditt arbete? Skulle inte tro det. Är det torka i bloggvärlden så är det, allting går i vågor och snart kommer det snaskiga inlägg igen.

      Svara

        Vad vet du ”Fido” om att det snart kommer snaskiga inlägg igen?😂

        Svara

          För att det går i vågor 🙄

          Svara

      ”Jä” ”fasen” ”goalz”

      Svara

      Jag håller tyvärr också med – så mkt tråkigare inlägg….och det där med modereringen av kommentarer gör att jag oftast inte orkar med tex öppet spår som jag älskade förut!

      Svara

        Man måste kämpa även i ett kommentarsfält, tydligen. Jag kopierar min text innan jag skickar den hit. Går den inte igenom, skickar jag samma text en gång till efter att ha kontrolläst, så att det inte finns några uppenbart ”förbjudna” ord. Man får ändra lita på orden, annars känner systemet igen texten och meddelar att man skickat samma text tidigare.

        Svara

    Undrar om Bella sätter chokladkakan, som hon äter medan hon bygger sitt imperium, i halsen av sådana här inlägg.

    Svara

      Va?

      Svara

      Hon är nog fullt medveten om att man kan sy egna. Man kan även enkelt sy tygpåsar, t-shirts och kjolar själv. Ändå säljs det färdiga i butiker. Vet de inte att man kan sy själv?

      Svara

    Har verkligen så svårt för scrunchies. Tänker bara på ett sex and the city-avsnitt där Carrie och Big (?) har nån diskussion om det är inne eller inte och hon som har scrunchien är nån bonne från typ Texas 😂

    Svara

      Det är Carrie och Jack Berger 😍

      Svara

      Berger!

      Svara

      Det är med burger (usch!) Som hon har konversationen med. Och ja, jag tänker alltid på den scenen jag med när jag ser scrunchies 😂

      Svara

        Gillar du inte hamburgare?

        Svara

        Carrie hade rätt.

        Svara

      Samma här!!

      Svara

    Undrar hur det kommer sig att du så gärna vill visa scrunchies från vissa företag och gärna vill få oss att sy egna. Suck. Alltså… Känner du dig någonsin löjlig?

    Svara

      Jag försöker bli utnämnd till en honorary scrunchie.

      Svara

      + 1000 på den. Hur orkar hon? Och nej, jag jobbar inte för BB. Ser CamCam sitta och gnugga händerna ”HA! Där fick jag minsann någon att INTE beställa en scrunchie utan att sy en själv istället”. Asgarv. Ok om hon var 13 år gammal but she aint. Kommer vara en mycket givande tillbakablick på ålderns höst. Vad gjorde du i livet? La ner hela min själ i att försöka sabotera för någon annan.

      Svara

    Tror vi bara kallade det hårsnoddar när jag var liten. Och vi sydde dem till förbannelse. Det är göra enkelt. Och du kan välja vilket tyg du vill kanske en gammal tisha, mjukt tyg och återvinning på samma gång.

    Kanske ska damma av symaskinen…

    Svara

      Vi kan väl sy mössor och blusar också då, eller ska de köpas från Nakd?

      Svara

        Mössor kanske jag fixar men blusar ingår ej i min sy-kompetens. Men kör på du om du kan.

        Svara

      Både köpte och sydde hemma och i slöjden i mängder på 80talet. Jag vet inte hur många jag dessutom tappade överallt omkring mig då snoddarna gled ur håret titt som tätt

      Svara

      Men satin känns ändå svårt att sy i, blir lätt skrynkligt. Men det är väl förvisso lite poängen med en scrunchie

      Svara

    Jag visste inte ens att dessa hårsnoddar var en sån stor marknad. Jag köper storpack i olika färger och mönster för runt 10 spänn (brukar vara 3-5 snoddar i en förpackning). Mer skulle jag aldrig betala, märke hit eller dit vem ser det?

    Man lär så länge man lever.

    Svara

    Lite reklam för Nakd igen? Det var inga snygga scrunchies du hittat, då är HHs mycket finare måste man säga om än dyrare men i siden som är skonsamt för håret, och med logga vad jag förstår.

    Svara

      Med logga?? 😂 Jag betalar inte 250 spänn extra för att min scrunchie ska ha en liten oäkta guldknapp med ett H på.

      Svara

      Logga?! Den är ju för sjutton påhittad 😂😂😂

      Svara

        Och lite stulen samtidigt.

        Svara

      Det är en liten oval metallskylt klistrad på en hårsnodd i siden av riktigt dålig kvalitet för 300 pix. Men det kan man nog lura på unga kvinnor. Nedslående

      Svara

        Dålig kvalitet är det ju inte, siden är ett starkt, skonsamt och miljövänligt tyg. Priset kan man diskutera, olika vad folk anser vara dyrt och vad som är värt att lägga pengar på. En del vill ha kvalitet framför kvantitet och andra tvärtom, och så får det vara.

        Svara

          Silke kommer i många olika kvalitéer. Att det är silke betyder inte per automatik att det är bra kvalité. Jag har en silkesskjorta från Filippa K som repade sig i sömmarna.

          Svara

          Men nu har jag tagit i tyget, kollat det noga och, eftersom jag själv har siden av hög kvalitet liksom mindre hög, konstaterat att det är dålig kvalitet. Miljövänligt och skonsamt? Slitstarkt? Vi säger så, tycker jag.

          Svara

    Jävligt mycket OT, men läs nedanstående av ”S”, från Öppet Spår den 8 mars:

    ”S / 2019-03-09 09:38
    Det är tack vare personer som dig som gör att jag skäms nåt förjävligt över min dyslexi. Som gör att det knyter sig i magen på mig varje gång jag skriver något till någon. Som gör att jag sällan aldrig deltar i diskussionerna på nätet. Nu råkade jag läsa skollagen igår och såg just det jag refererade till här, kände att jag faktiskt kunde svara och så blir man nedtryckt direkt. Charmigt att som vuxen människa ha ett behov att hävda sig själv genom att göra sig lustig på andras bekostnad.”

    Anledningen till att ”S” skrev ovanstående, var att någon (…) anmärkte på ett glömt v: ”S” råkade skriva avisa, i stället för avvisa.
    Någon annan som tycker att vi ska tillrättavisa dessa, som bara rättar språkfel för att jävlas?
    ”S” skrev en saklig kommentar och blev trakasserad för en liten miss. Fy fan för de som gör att folk inte vågar skriva här.

    Till de som är osäkra på att skriva: Bara skriv, skriv, skriv så att tangenterna glöder och strunta i att ni får förargliga rättelser om hur ni skriver.

    Kan vi kalla detta ett upprop mot skitnödiga språkpoliser?

    Svara

      Här är kommentaren som S svarade på.

      … / 2019-03-08 23:58
      Avisa elever? De frusna då?
      Låter radikalt ändå, avvisa tänker jag är vanligare…

      Svara

      Varför diskuterar du inte detta i öppet spår?

      Svara

        1. För att det är ett gammalt spår som troligen ingen läser nu, 2 dagar senare.
        2. Eftersom de rättas språkfel (för att trycka till någon) bland kommentarerna under nästan all inlägg, passar det att opponera sig mot detta ofog även under olika inlägg.

        Ovanstående var den artiga förklaringen. Den mera passande förklaringen passar sig inte i skrift.

        Svara

      Håller med dig.
      Ofta rättfärdigar de som korrigerar andra sin handling med att det svenska språket utarmas och att de endast gör en god gärning för mänskligheten.
      Tror det är samma typ av människor som alltid mååååste säga vad de tycker, trots att det inte är påkallat eller lämpligt, men de gör det till sin grej liksom.

      Fortsätt ni självutnämnda språkpoliser att rätta om ni finner njutning i det, så fortsätter vi andra att le lite i mjugg åt er. För det gör jag. För jag tror inte ni har det så kul och så trycker ni ner andra istället.

      Svara

        Jag själv struntar i om jag blir tillrättavisad, men ”S” tog illa vid sig och det finns även andra som gjort detta tidigare. För övrigt håller jag med om allt du skrev.

        Sedan kan folk håna och kalla mig nedsättande för det populära uttrycket ”riddare” eller vad fan det är. – Bara håna på, säger jag.

        Svara

        Du fick ett svar ”Gött mos”, men det försvann. Sammanfattningsvis var det bara att jag håller helt med dig.

        Svara

      En fråga bara, förstår man inte varför ord heter som dom gör när man har dyslexi? Som avvisa tex. Förstår inte en dyslektiker att ordet är sammansatt, av visa? Tex hittills, hit tills. Meddelande, med delande. Eller tror en dyslektiker att alla ord bara är påhittade? Lite snurrigt kanske, hoppas någon förstår. Förstår man inte att alla ord betyder något så förstår jag att man kan tro att avisa är rätt

      Svara

        Det handlar inte om förståelse eller ordförståelse. Det handlar om att ögat-hjärnan inte avkodar ordet i skrift på samma vis hos en dyslektiker som hos en person utan dyslexi.
        Du kan googla hur en text kan se ut för en dyslektiker så förstår du hur jag menar.

        Svara

          Jag blev nyfiken, googlade på en gång! Tack för tipset 🙌🏻

          Svara

      Håller med, tycker det är viktigare att folk VÅGAR skriva även om det blir lite fel ibland och inte ska tystas för särskrivning och att en saknar en bokstav. Sätt er på händerna och låt folk få uttrycka sig. Genom att skriva förbättras säkert språket med!

      Svara

        Språket förbättras när man görs medveten om misstagen man gör, så man kan rätta till dem. Men jag kan hålla med om att detta kanske inte är helt rätt ställe för tillrättavisningar man inte bett om.
        Stavfel kan jag stå ut med i ett sådant här forum, men folk som skriver som de talar, typ skriver ja istället för jag, eller inte kan skilja på de/dem, blir jag tokig på.

        Svara

          Det är skillnad på att rätta någon på ett schysst sätt och att häckla människor för deras stavfel. Och beroende på vart man startar så kanske man redan kommit långt. Det finns bättre ställen precis som du säger att tillrättavisa folk på och kanske är det slarv men för min del är det viktigare att människor vågar skriva och uttrycka sig även om det kanske blir fel ibland.

          Svara

        Precis. Har en kollega på jobbet som har brytning, hade någon rättat henne hade jag blivit äcklad, det är så respektlöst då man inte vet vilken bakgrund någon som skriver här har. Det kanske inte är svenskar som ”slarvar” utan helt enkelt folk som inte kan lika bra svenska som svenskfödda. Har de då ingen rätt att skriva pga att deras svenska inte är perfekt? Det är sjukt.

        Svara

          Men om ingen någonsin rättar din kollega blir hon ju inte bättre? Och det tror jag hon gärna skulle bli. Du kanske kan fråga henne om hon vill bli rättad.

          Svara

            Ett sätt att bli bättre är att använda språket. Läsa, skriva, lyssna. Men framför allt använda det nya språket genom att våga prata med andra. Att våga använda språket är det absolut bästa sättet att lära sig. Rätta om det är ett fel som gör att meningen inte går att förstå, ge förslag på bättre lämpade ord i sammanhanget men peka inte ut varenda fel. Låt människan våga prata och hen kommer att snappa upp grammatik, uttal osv.

            Svara

      Håller med! Det är så himla tråkigt när språkpoliserna kommer och rättar till (ofta på ett argt/aggressivt sätt dessutom). Önskar mer positivitet i kommentarsfältet! Om man vill rätta till någon så kan vi väl göra det på ett snällare och konstruktivt sätt? Bemöt andra som du själv vill bli bemött.

      Svara

      Det är en ful härskarteknik att peka ut ett stavfel eller grammatiskt fel i stället för att bemöta sakfrågan i kommentaren. Sen kan språkpoliserna linda in det hur mycket de vill i att de värnar om språket och vill lära hur det ska vara. Ja, men utbilda er till svensklärare då!

      Svara

        Vem i hela världen skulle vilja undervisa dagens barn och ungdomar, som bara sitter och stirrar i sina telefoner och är allmänt jobbiga och oförskämda? Man får dessutom deras föräldrar på köpet, som ska lägga sig i allt.

        Svara

          Tiderna ändras men det betyder inte att ungdomen idag är värre än förr. När din generation var ung så var den också jobbig för den äldre generationen.

          Svara

            ”Det var bättre förr. Och förr var det också bättre förr!”

            Svara

              Du missade visst historielektionerna i skolan om du tycker att det var bättre förr.

              Svara

                🤦‍♀️

                Svara

                  👆🏻💩

                  Svara

          Jaha så då rättar du folk på nätet istället? Helt sjukt. Låt folk skriva som de KAN.

          Svara

            Jättebra slogan: Låt folk skriva som de kan!

            Det döper vi uppropet till. Vad tycker ni?

            Svara

              Att det här är den bästa diskussionerna i kommentarsfältet på länge!

              Till alla som drygar sig mot vanligt förekommande kommentatorer och alla språkpoliser: Mår ni bra av vetskapen att folk inte längre pallar kommentera under sina pseudonymer och att dyslektiker/invandrare inte vill kommentera alls pga er? Skulle gärna se svar från någon av alla dem som skapat den bittra och negativa atmosfären här. Hur tänker ni kring ert beteende?

              Svara

                Tror inte de tänker mycket och troligen ingenting alls kring just sitt betéende…..

                Svara

      Bra att du tar upp detta! Så småsint att sitta och rätta folks stavfel etc i kommentarsfält. Ännu värre med dom som liksom bara måste utrycka sin enorma avsky mot särskrivningar och folk som inte kan skilja på ”de” och ”dem” eller som stavar fel. Så jävla konstig grej att störa sig på och känna avsky mot? Finns så många anledningar till att inte alla alltid skriver 100% korrekt. Som att man typ skulle avsky människor som inte kan gå. Liksom fatta att alla har olika förutsättningar.

      Svara

        Tack för din respons. Vi måste peppa de som våndas för att skriva och de som oroas över att få taskiga kommentarer för små missar i språket.

        Från högre upp i tråden (3:e kommentaren i tråden):
        ”Kika / 18:35
        Varför diskuterar du inte detta i öppet spår?”

        Jag snäste nog ”Kika” i mitt svar tidigare ikväll (Anonym / 18:44). Det var ju onödigt, men jag var irriterad för att ”S”, som har dyslexi, fick kritik för ett mindre stavfel under ett gammalt Öppet Spår.
        Därför får ”Kika” ett frislag på mig. – Ös på!

        P.S. Gäller enbart ”Kika”. Andra får som vanligt tillbaka med ränta, hehe.

        Svara

          Jag lade medvetet ovanstående svar där, så att det kom längst ned i tråden. För att synas bättre till ”Kika”.

          Svara

        Jag likställer det med en sorts OCD. 😉

        Svara

          @Ti 👆

          Svara

            Ja typ ”måste vara en besserwisser och få folk och må dåligt så att jag får känna mig lite duktig” tics 😬

            Svara

            @Hmm: Det var en ren tillfällighet att jag gick tillbaka till fredagens Öppet Spår och hittade svaret som ”S” skrev där. Det var ju lyckat med så många som håller med. Hoppas du också hjälper till att försöka stävja detta rättande av skriv-, grammatik-, syftningsfel osv. som bara görs i syfte att trycka till någon.
            Jag vet att du brukar reagera mot detta, men man blir ju trött på hur folk beter sig.

            Jag har skrivit det innan: Använd ett annat nick ibland, bara för att få dina haters hjärnor att ”brinna”, när de försöker att lista ut vilken ”Anonym” som är du. 🙂

            Svara

            Jag har inte gillat dina ovanstående 2 kommentarer, för då kommer ju snacket om att du själv gillat din kommentar, när det bara är 1 ”gilla”. De är tröttsamma, men vi kämpar väl på i kampen mot deras trams? Jag använder inte ordet ”troll”, för det är en förolämpning mot de riktiga, hehe.

            Svara

      Till TS: Det var jag som skrev den kommentaren. Är helt rörd av det du skriver här och för dom fina svaren dom flesta skrivit (Hanna, du behöver definitivt inte ta åt dig).
      Du ger mig hopp om mänskligheten, tack ❤

      Svara

        Jag satt och skrev till dig (22:20, nedan) och publicerade innan jag läste ditt svar, men det stämde ändå rätt bra.

        Svara

      Hoppas att ”S”. som var upphov till att jag startade denna tråd, har läst allt fint folk skrivit här.
      Ser du ”S”, hur mycket stöd man kan få. Därför tycker jag att du ska försöka nonchalera de negativa kommentarerna om skrivfel. De görs enbart för att trycka ner dig och för att få dig att sluta med skrivandet. Skrivandet behövs väl som en träning för dig?

      Svara

        Jag har läst varenda ord och tagit till mig allt fint. Lite chockad över all värme!
        Det där svaret jag fick är inte den första taskiga kommentaren jag fått, har hört sånt hela mitt liv och det är hemskt för självförtroendet.

        Jo skrivandet och läsandet behövs absolut. Men det tar ofta emot att göra det ”offentligt”. Jag läser på universitet nu och kämpar på dagligen.

        Tack till dig också för pepp och stöd ❤

        Svara

          Angående offentligt, så är du ju jätteanonym i kommentarsfältet, men jag förstår att det kan knäcka självförtroendet med dessa onödiga anmärkningar.

          Jag vet ju inte hur länge du följt Bloggbevakning, men det har strömmat in mycket folk senaste halvåret (?) eller sedan sommaren (?) 2018, vars syfte verkar vara att svämma över kommentarsfältet med elakheter och annat skit, bara för att förstöra stämningen. Det kan du ha i åtanke om du får dåliga kommentarer om språket. Det är ett led i att förstöra kommentarsfältet och inte så mycket ett personligt agg mot dig och din skrift.

          För övrigt ser jag inte några större fel i hur du skriver. Det ser bra ut och man förstår innehållet i texten. Hur fungerar det för dig om du använder stavningskontroll? (Vid felstavning blir det ett vågigt rött streck under det felstavade ordet.)

          Svara

            Även om ni inte vet vad jag heter osv tar dom elaka orden hårt. Dom är riktade mot mig och det jag skrivit, så det för ont.
            Jag har följt bloggen ett tag. Orkar inte alltid läsa alla kommentarer eftersom det blir för mycket att läsa

            På mobilen har jag rättstavning som för det mesta funkar bra. Ibland googlar jag ord och ser stavningen. På datorn har jag också rättstavningsprogram, frågar min sambo eller kursare om stavning. Annars hade det varit fullt av stavfel! Ibland blir det stavfel ändå, syftningsfel slinker in här och där också. Livet funkar ju men det går bättre med snälla människor som hjälper och stöttar än när folk ska göra mig till ett skämt.

            Svara

    Eller så kan ni sno stilen av House of Philia Petra och sätta upp en likadan tavla på Micke Persbrandt.
    Eller så kan ni skita i det eftersom jag tror att ni inte är lika världsfrånvända och ytliga som Petra.

    Svara

      Sjukt skumt att hon aldrig granskas här på bloggen!

      Svara

        Ja stackars lilla rika kvinna, har hon legat under en dyr märkessten det senaste året?
        Hennes intresse för sin omvärld ser nog lite annorlunda ut än för de flesta andra.
        För vilken sorts kvinna vill ha Persbrandt på väggen idag???

        Svara

          Men låt henne, låt folk ha vad de vill på väggen! Finns värre motiv att ha på väggen va.

          Svara

            Ja, vapen och rökande människor uppsatt på väggen är värre, iallafall om det är hemma hos en barnfamilj.
            Ops, så lustigt att Petra har sånt på väggarna.

            Svara

    Har nina och marcelo gjort slut?

    Svara

      Hoppas (för hennes skull).

      Svara

      Ja. Marcelo är iväg och spelar in höstsäsongen av paradise hotel

      Svara

      Hoppas verkligen det isåfall! Då kan hon kanske hitta en vettig kille och låta Marcelo leva sitt liv som patetisk ungkarl.

      Svara

    Kevin gjorde slut med Sindy inatt/imorse tydligen. Hon liveade precis om det..

    Svara

      Visste inte ens att de var ihop igen 😅

      Svara

        Eller åh, trodde det stod Knivmicke. My bad!

        Svara

      Mmmmh vill ha ett inlägg om detta, tack!

      Svara

        det värkar inte komma fler inlägg om sindy o company även om det är ganska intressant för det händer ju ganska mycket hela tiden och det e alltid offentligt

        Svara

      Vill se inlägg om Sindy !

      Svara

      Vad har hönt?

      Svara

        Hon sa bara att han dumpade henne typ kl 7 imorse, och att hon inte visste varför, det kom tydligen från ingenstans. Men nåt lär ju ha hänt som ledde till att han tog det beslutet, det lär ju visa sig! Sjukt tråkigt iallafall 🙁

        Svara

        I liven sa Sindy att under tiden hon var ute och firade sin födelsedag och drack med tjejkompisar så hade han inte följt med, utan stannat hemma och packat ihop allting och flyttat. Så när Sindy kom hem på natten så var lägenheten tom på hans grejer och tv. Han gjorde slut me henne sen på telefon. Hon sa att han inte förklarat varför han ville göra slut. Men det får vi väl veta snart kan jag tänka mig.

        Svara

    Varför skriver inte aningslösa influenser om blondinbellas resor?( Ja jag vet att jag kan fråga dom själva men nu frågar jag här). 🤔🤔

    Svara

      Hon kanske har fått amnesti nu när hon ska anställa en head of environment 🙂

      Svara

        Det kanske är hon som är AI.

        Svara

          🤯🤯🤯

          Svara

      Det har de gjort. Isabella svarade på det också på sin blogg

      Svara

    Längesedan jag gick runt med en sådan hårsnodd , ja jag är lite äldre , men det är väl inte snyggt ?

    Svara

      Nej, de är rätt fula. Folk kommer snart komma på det, att de inte har blivit snyggare sedan 90-talet.

      Svara

        För att de (tofsarna) ska se stylish ut behövs en permanentad kalufs som man hade på 80- och 90-tal (tidigare delen). Stort hår alltså!

        Annars funkar de bra som natt-tofs pga att de är skonsamma mot håret.

        Svara

          Jag använder de som hemmatofsar just för att de är bättre för håret 😊 Tycker de är rätt söta men skulle kanske inte ha de i håret ute på stan.

          Svara

    Jag vet att ot är ajabaja så Camilla får väl ta bort och ni får klaga på mig.

    Jag är inte prenumerant men har ett strängt behov av att läsa Hanna Hellquists krönika om sin alkoholism på dn. Är enda sättet att skaffa sig en prenumeration eller finns det någon fullösning? Help a sister out.

    Svara

      Författaren och journalisten Hanna Hellquist brukar inte vara rädd för att vara privat i sina artiklar. Men att berätta om sitt alkoholmissbruk har varit för skamfyllt. Tills nu. ”Jag bröt armen på fyllan. Jag bröt foten. Jag vinglade omkring i Vasastan så att främmande människor fick hjälpa mig hem”, skriver hon. 
      Det ligger en spya utanför min dörr. Jag upptäcker den när jag är på väg ut, jag ska till min kompis på Söder, det är söndag och vi ska äta sushi och se på film. Och där ligger den. Spyan. Den är gigantisk, och jag har inget minne av hur den hamnade där. 
      Jag förstår att den är min, för jag var ute kvällen innan och jag minns ingenting. Inte hur jag kom hem, vem som följde mig, om jag åkte taxi, var jag var, vilka jag träffade, jag minns på riktigt ingenting. Men att den där spyan är min, det råder det inga tvivel om, jag känner smaken i munnen nu. Svalget är metalliskt.
      Jag går tillbaka in i lägenheten och hämtar en spann och en trasa. Skammen gör mig yr. Ångesten fortplantar sig genom kroppen, det är som att den rinner i mina ådror, allt blir vitt, fingrarna vitnar, det är ångest i stället för blod. Jag torkar noggrant upp eländet och gör en snabb uträkning i huvudet. Hur många av mina grannar har behövt kliva över den här spyan på väg ut ur huset i dag? Jag bor på bottenplan. Jag orkar inte tänka klart tanken.
      Jag fortsätter att dricka i två år efter den där spyan. Jag går i terapi för att lära mig dricka normalt men det är för sent för mig, jag kommer aldrig att kunna dricka normalt igen. Jag har förstört min hjärna. Hur mycket vin jag än dricker så blir jag aldrig nöjd.
      I januari kom Rebecka Åhlunds bok ”Jag som var så rolig att dricka vin med”, där hon beskriver både sitt alkoholmissbruk och sitt första år av tillfrisknande. Jag känner igen mig i nästan varenda mening. Jag tänker att jag hade kunnat skriva den boken själv. Fan, jag önskar att jag hade gjort det. Varför gjorde jag inte det?
      Ni som har läst mig förut vet att jag inte är särskilt rädd för att vara privat. Jag har skrivit om det mesta som pågått i mitt huvud, vare sig det har gällt den brinnande svartsjuka jag känner för mina killars ex, eller varför det var så befriande att späka ner mig tjugo kilo, eller våndorna med att fatta ett så avgörande beslut för min framtid som att skaffa barn, och att behöva fatta det alldeles själv. Jag har nästan inte haft några spärrar vad det gäller mitt privatliv. Jag har inte förstått poängen med det.
      Jag har skrivit om min pappas självmord, mitt livs största trauma, eftersom jag inte förstår varför jag skulle skämmas för det? Varför skulle jag inte kunna skriva om det, när jag skriver om allt annat? Det är som att gå med på att min pappas död var skamlig. Och om hans död var skamlig, vem blir han då i berättelsen om hans liv? Då drar man sig i stället för att berätta den, och jag kommer aldrig att sluta berätta om Larsa Hellquist och hans liv för han var fan en magisk människa på många sätt.
      Men med alkoholen har det varit annorlunda. Inte så att jag inte har sagt att jag inte dricker längre, för det är omöjligt att leva ett någorlunda socialt liv i Stockholms innerstad, eller på den värmländska landsbygden, utan att det faktum att man tackar nej till ett glas vin inte behöver förklaras. 
      Och jag har förklarat. Olika ingående beroende på hur väl jag känner personen ifråga, men såpass avslappnad är jag ändå i min nykterhet att jag tålmodigt kan redogöra för en människa jag aldrig tidigare träffat hur allting spårade efter att pappa dog, och att jag nu har valt att inte dricka men jag kan va rolig ändå, oroa dig inte för mig du, beställ en till öl för det gör mig ingenting. Herregud, fattar ni hur många dejter jag har varit på?
      Men att gå ut med mitt missbruk, att lägga korten på bordet och förklara att jag söp som om det inte fanns någon morgondag (och att jag många gånger också hoppades att det var sant) det har jag inte känt mig redo för. Det har varit mitt och bara mitt.
      I början är det kanske inte så konstigt. Nykterheten är så skör, man vet inte om man kommer trilla dit igen, om man kommer misslyckas. Man vill inte ha några ögon på sig. Eller förresten, det stämmer inte. Man vill visst ha ögonen på sig, men bara från folk som känner en väl och som älskar en oavsett. Inte DN:s läsare, eller P3:s lyssnare. Inga anonyma ansikten som tror att de känner mig.
      Jag har alltid druckit mycket. Vinet har varit mitt weapon of choice, det enda berusningsmedel som jag kom i kontakt med i ungdomen, och sen det enda som är socialt accepterat i vuxenlivet. Jag har haft otroligt roligt på fyllan. Det är ett jävla kitt alltså. Vinet. Kvällarna kan hålla på hur länge som helst. Man går aldrig och lägger sig. De flesta av mina förhållanden har jag trillat över när jag varit full.
      När pappa dog eskalerade det. Den sommaren drack jag för att kunna sova. Jag vägrade att ligga vaken och tänka på kvällarna. Jag drack tills jag stupade. Vad skulle folk göra åt det? Min pappa var borta. Han dog på värsta tänkbara sätt. Vem kunde säga till mig hur jag skulle sörja. Men jag slutade inte när hösten kom. Jag slutade aldrig. Och jag började dricka ensam. Och när jag var ledsen. Och när jag redan var bakis. Jag hittade alltid en anledning att dricka.
      Hur kunde jag hålla på så länge? En förklaring är att jag lever ensam. Visst, mina vänner kunde se att jag alltid var den som blev för full när det var fest, men de levde inte med mig, de såg inte hur jag drack när jag var ensam. De såg inte kassarna med tomflaskor som jag kånkade till återvinningen, de förstod att jag var ”glad i spriten” men de såg nog inte omfattningen. 
      Om någon sa någonting så höll jag med, erkände att jag behövde tänka på mitt drickande, lovade dyrt och heligt att jag skulle göra det, och sen undvek jag helt enkelt att dricka med dem i den mån det var möjligt. Det finns alltid andra att dricka med.
      En annan förklaring, och det här är nog anledningen till att jag skriver den här texten, det är att alkoholen är ett så självklart inslag i de flesta sociala sammanhang. Alkoholen är en ohotad bärare av vår kultur. Det är helt enkelt konstigare att inte dricka, än att alltid bli lite för full.
      Folk kan prata om att de ska ta en vit månad, men den måste börja EFTER jobbfesten, för de pallar inte att vara nyktra på en sån tillställning. Den planerade nykterheten går aldrig säker. För blotta tanken på att gå på bröllop nykter gör människor deprimerade.
      Att inte kunna hantera alkohol är ett problem, men vägen till ett missbruk går genom tusentals tillställningar där man ser genom fingrarna på tillvänjandet. Vägen till att bli alkoholist är kantad av konfetti, det är glöggfester och parmiddagar och nyårsaftnar med hummer och någon som kräks i snön utanför festen, det är champagne i födelsedagspresent och mimosas till brunchen och öl till snickaren när ett fönster äntligen är på plats.
      Dessutom är det som att det behövs en alkis i varje sällskap. En alkis som inte säger att den är alkis. Det var jag. Ingen dricker lika mycket som Hanna, men om hon ändå är på rätt sida gränsen så är vårt eget drickande lugnt. Att då hoppa av, att säga att jag har problem, att jag inte klarade av att vara en dekadent måttstock, det är skämmigt.
      Att fullständigt tappa kontrollen. Det är skämmigt. Jag skäms fortfarande över saker jag gjort och saker jag sagt på fyllan. Jag skäms och skäms och skäms. Jag tycker inte att det är dåligt att skämmas, det hör till vanligt hyfs på något sätt. Men det är intressant varför jag skäms så mycket för just drickandet. Det kan jag inte vara ensam om. Och det är därför som jag skriver den här texten.
      Jag brukade tänka att det skulle gå över av sig själv. Att jag skulle lugna ner mig när jag blev ihop med någon, någon som träffade mig ofta och kunde hålla lite koll på mig. Och jag skulle absolut lugna ner mig när jag blev gravid. Jag brukade fantisera om graviditeten som en semester från mig själv och mitt missbruk, och sen när barnet hade kommit, då skulle jag få andra intressen i livet och det skulle lösa sig av sig självt. 
      Jag skulle fortsätta dricka såklart, någon annan tanke var omöjlig, men det skulle vara så som när andra människor dricker, vin till maten, kanske ett par tre öl på en aw någon gång emellanåt. Jag längtade till det livet. Jag längtade efter att få vara frisk.
      Varför slutade jag inte bara att dricka? De sista tre fyra åren som jag drack fick jag gång på gång bevis på att jag inte klarade av det. Jag bröt armen på fyllan. Jag bröt foten. Jag gjorde bort mig, jag blev ovän med några av mina närmaste, jag utsatte min mamma för en oro som jag aldrig kan föreställa mig. Jag försov mig till jobbet och misskötte mina uppdrag och vinglade omkring i Vasastan så att främmande människor fick se till att jag kom hem ordentligt. Den kontrollförlusten är svår att förstå nu. Hur kunde jag vilja utsätta mig för det?
      När man har använt sig av alkohol för att parera varenda känsla som kan tänka uppstå så är det fruktansvärt skrämmande att försöka föreställa sig ett liv utan den. Är det ens ett liv som jag vill leva? Nej, länge tänkte jag att det inte fanns någon som helst mening med ett sådant liv. Pissliv. Trist. Hur ska jag ha roligt nu då har ni tänkt er? Hur ska jag gå på fest? Hur ska jag kunna dejta? Hur ska någonting få en guldkant igen? Hur ska jag kunna finnas? Vem kommer jag att bli?
      För så var det. Jag drack när jag var glad, och jag drack när jag var ledsen. Så fort jag började känna något så skulle det antingen förstärkas eller motas bort. Till slut existerade jag endast i fyllan, eller i väntan på nästa.
      Och i bakfyllan. Gud så bakfull jag har varit. Så många timmar i sängen. All ångest. Ibland, när jag är arg på mig själv, så tänker jag att jag har supit bort mina bästa år. De där åren i början av trettioårsåldern, när folk börjar slå sig till ro, då fanns det något annat som var viktigare för mig och som jag var livrädd för att förlora.
      Det skäms jag fortfarande över. Att jag var så jävla enkelspårig. Att jag under så lång period helt enkelt inte riktigt levde. Dessutom drack jag inför publik. Det är också otroligt skamfullt. Jag är ingen superkändis, men för ett tränat öga går det att följa utvecklingen genom mina bylinebilder i tidningen. Har man dessutom förmåga att läsa mellan raderna, vilket förvånansvärt många i det här landet ändå har, så förstår man. 
      Då blir det tydligt att jag var en av alla heavy drinking mediamänniskor som inte klarade av det. Som inte lyckades hålla mig frisk. Som blev sjuk, och som alltid kommer att vara sjuk och alltid kommer behöva passa mig. Jag kommer aldrig mer att kunna sitta uppe och gagga över en bib på nån balkong till solen går upp. Jag dricker cola light på aw och går hem i tid. Jag måste tacka nej till champagnen när något ska firas, och jag går på hundratals anonyma dejter utan den luddiga tryggheten av ett par öl.
      Och vet ni. Jag älskar det. Jag har varit spiknykter i tre år nu och jag har fått tillbaka mitt liv. På riktigt.
      När jag drack så ägnade jag nästan all min vakna tid åt att tänka på alkohol. Att planera hur jag skulle dricka för att inte bli för full på festen jag skulle gå på, och sen, när jag ändå hade blivit för full, försöka tänka ut vilka förmildrande omständigheter som jag skulle använda som förklaring den här gången. Den ständiga tanken i mitt huvud var: jag dricker för mycket. Och nästan samtidigt, nej det gör jag inte. Alla ursäkter, så att jag inte skulle behöva sluta.
      Nu har jag slutat. Lättnaden jag känner är nästan omöjlig att beskriva. Fattar ni hur mycket utrymme som frigörs i hjärnan när man slutar tänka på vin?
      Rebecka tänker på samma sätt. Hon blir förvånad över lättnaden hon känner när hon inte längre har valet att korka upp en flaska. Hon andas ut.
      Det är väl också därför jag skriver den här texten. För att berätta hur det kan kännas att ta beslutet att sluta dricka. För det är liksom inte slutet på livet. Det är bara slutet på DET livet. Och när man har den relationen till alkohol, som Rebecka och jag har, så är det inget mindre än en gåva. Nej jag har inte blivit religiös. Jag har blivit nykter.
      Jag vaknar en söndagsmorgon, inte bakfull, och jag tar datorn och hunden och går iväg till ett kafé. Jag har hatat människor som skriver på kafé, jävla skrytisar, sitt hemma och knappra som alla andra, sluta visa alla att du inte har skrivkramp, men nu är jag en av dem. Jag går Dalagatan ner, solen skiner, jag har svindyra solglasögon från Dior, och så kommer det över mig, jag blir plötsligt påmind: just ja, jag dricker inte längre. Vad jag än ska göra ikväll så vet jag att jag kommer att minnas det. Det är en sån otrolig känsla, den knockar mig, jag stannar till på gatan och blir stående.

      Svara

        Tack snälla ❤❤❤❤❤

        Svara

        Ehm okej. Inte ens Flashback tillåter att man kopierar låsta artiklar rakt av och publicerar på sidan.

        Svara

        Hanna, fina Hanna. Vilket vacker, utlämnande och fin text, hon kan verkligen skriva. Jag känner igen mig i så mycket fast mitt missbruk handlar om mat. Önskar att man kunde sluta helt med det men det är ju omöjligt.

        Svara

      Jag kopierade precis in hela krönikan men den fastnade i modd och lär inte släppas igenom 😳

      Svara

        Det blev ett kilometerlångt inlägg. Kan du inte ta en provmånad för en krona eller vad det är?
        Tycker fö att krönikan bör publiceras på den här bloggen. Hanna är ju ändå på sociala medier-ish.

        Svara

          Tack ändå❤🌸Ja, jag får ta en provmånad om jag inte hittar den på annat sätt.

          Svara

      Det var flera som frågade under Hannas inlägg på insta. En hänvisade till sin egen story. Där läste jag den. Kanske finns den kvar där än…

      Svara

        Åh tack. Ska kolla!

        Svara

    Inte gulligt alls.

    Svara

    Har alltid tyckt att Kenza passar i precis allt men här ser det bara ut som att någon har uträttat sina behov på hennes huvud.

    Svara

    Är det bara jag som är konspiratoriskt lagd och tror att Bella har skickat scarfs gratis till små/medelstora influensers i 14 olika länder för att det ska se ut som om HH är internationellt? Varför skulle annars någon med 1500ish följare i Nederländerna ge ut promocode? Hon vill att det ska se ut som att microinfluensers köper…

    Svara

      Nope, samma tanke här.

      Svara

      Men det är ganska självklart, hur skulle de annars ha hittat scarfarna till och med innan lanseringen. Dessutom så tackar ganska många av dem för utskicket, samma med Löwengrip produkter.

      Svara

    ÄR så fruktansvärt trött på therese Lindgrens clickbait… suck

    Svara

      Räknade precis, under 2018 så publicerade hon 19 (!!) Videos som sexuellt anspelade på något sätt, t.ex. att hon skrivit något snuskigt i titeln, var hel eller halvnaken på thumbnailen eller liknande.
      37 videos hon publicerade anser JAG är clickbaitiga då det låter eller thumbnailen säger något som hon kanske nämner i förbifarten som t.ex. ”Önskar jag visste detta tidigare”, ”Jag är en ärthjärna” eller ”Skulle du köpa mina trosor?” Då det sista är exempel på att titeln är missvisande.

      Bör kanske tillägga att jag har följt Therese i nästan fem år och har med kanske enstaka undantag sett allt hon lagt upp på alla sina sociala kanaler och genuint gillar henne, tycker ändå att hon sexualiserar sig själv på ett negativt sätt, söker bekräftelse på ett sätt som ringer illa med hennes (påstådda?) Dåliga självkänsla samt missleder sina tittare onödigt.

      Svara

      Ja det är trist att hon har börjat anspela så mycket på sex bara för att få tittare. Snacka om att vända kappan efter vinden… :/ Gillar annars Therese stenhårt! Hon är en skön fläkt.

      Svara

    Alltså är det bara jag? Jag kan varken läsa eller tänka ordet scrunchi utan att höra Carrie Bradshaws röst gå upp i falsett.

    Svara

      HHa eller hur!!! A scrunchie, a scrunchiiiiiiiiie

      Svara

    Kan inte Bella använda något annat ord än ”ljuvligt”? Känns som att hon skriver det i varje inlägg.

    Svara

      Använder hon sina vigselringar igen by the way?

      Svara

    Har hetsätit ikväll , mår inte så bra nu

    Svara

      Men så ledsamt, Varför skriver du det här? Har du ingen vän att vända dig till?

      Svara

        Tycker du att din kommentar var det som Anonym verka behöva?

        Anonym, kram på dig <3

        Svara

      ❤️❤️❤️

      Svara

    Såg att Löwengrips kroppskräm ”Sensitive” finns på martsmart för 39kr 🙂 https://www.matsmart.se/kroppskram-sensitive-250ml

    Svara

      Den lär vara god till grillad kyckling 🍽🐓

      Svara

    Ja den ska visst vara god !!😂

    Svara

    Kolla bland Amanda schulmans kommentarer på insta så ser ni kommentarer från dottern från ÄNNU ett öppet instakonto (då de andra blev blockat?). Så himla knäppt konto, och kommentarer på Amandas konto är ju också freaky. Hur kan Alex och Amanda tillåta (uppmuntra?) detta???

    Svara

    Fan, jag tappade räkningen på antalet kommentarer jag skrivit. Därför detta test.

    Svara

    Funkar ju om man har cirkus 3 hårstrån på huvudet, en annan behöver 3 tofsar för att tofsjäveln inte ska hasa ned…

    Svara

    Tofsar i all ära. Men kan inte du Camilla skriva lite mer om mindre bloggar? Variera flödet lite med mindre kända influencers? Det vore intressant och schysst att lyfta någon annan än bara de som redan är kända. Tycker det är lite mycket samma samma här! 😀

    Ett varmt tips på en riktigt bra och proffsig (men oförtjänt liten) blogg är http://reaktionista.se/!

    Svara

    Händer det verkligen inget mer intressant i bloggvärlden än att Kenza har håret i en tofs?

    Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.