När allting går fruktansvärt fel

Min vän Victoria har skrivit några riktigt jobbiga inlägg att läsa på sin blogg. Hennes mormor – en krutgumma på hela 102 år – har avlidit efter att ha blivit felbehandlad på ett sjukhus och hon växlar mellan djup sorg och vettlös ilska på sin blogg. Hennes mormor lämnades ensam på toaletten – trots att hon var en fallriskspatient – för att sjuksköterskan stod i korridoren och snackade med en kollega (Avdelningen var överbemannad för övrigt) och fick sedan vänta 28 timmar utan bedövning innan sjukhuset kom på att de inte utför akutoperationer. När hon väl hamnade på operationsbordet och fick en metallskena inopererad i låret så var hon så pass svag att hon inte klarade av att återhämta sig utan avled efter det att personalen skickat iväg Victoria och hennes familj med orden att mormodern var stabil.
Återigen – ett helt felaktigt beslut av personalen.

Fyra dagar senare ringde mamma och berättade att mormor hade trillat på toaletten och brutit lårbenet, mamma med make hade åkt upp för att hälsa på och när de kom in på avdelningen hade det hänt 30 minuter tidigare. Mormor låg fortfarande på golvet och pendlade mellan medvetande och medvetslöshet på grund av smärta och nu kommer det jag inte förstår. Eller, det första jag inte förstår i alla fall. Mormor tillhör Västra Götaland-regionen och i till exempel Göteborg lämnar man inte patienter med bedömd fallrisk helt ensamma någon gång. Inte ens på toaletten. För att ge lite avskildhet kan man stå precis utanför dörren med en glipa så man ser till att inget händer. Det finns ju så mycket som kan hända när man ligger på sjukhus, just för att man faktiskt är sjuk på sjukhus.

Undersköterskan som hade hjälpt henne till toaletten hade inte bara lämnat toaletten, hon hade även lämnat salen, för mormor skulle larma när hon var klar. Problemet var bara att mormor hade glidit av sitsen, något undersköterskan hade kunnat förhindra. Något hon BORDE förhindrat. För mormor kunde ju inte ens larma när hon hade glidit av sitsen, det var de andra patienterna som fick larma om att något hände på toaletten. Men då tänker man såklart att de var underbemannade och att hon var tvungen att lämna på grund av larm på annan sal.//Victoria

Efter att ha skrivit om saken på Facebook så fick hon en kommentar från en vän vars far utsattes och avled av exakt samma sak på exakt samma sjukhus, endast 28 dagar före Victorias mormor dog.
Hon försöker på alla sätt få svar på sina frågor om rutiner mm från enhetschefen på sjukhuset som mest verkar ducka för allt ansvar och frågor om detsamma och vill få det hela till att det var en olycka – nothing more nothing less – men med tanke på att exakt samma sak hänt två personer inom en månads tid så verkar det mer luta åt allvarliga problem och brister bland personal och rutin.

Kommentaren berättade för mig att hennes pappa hade legat på samma avdelning som mormor låg på, drygt tre veckor före mormor hamnade där, och det här låter inte klokt. Tårarna rinner igen när jag skriver det, för pappan hade trillat på toaletten, brutit lårbenet och inte heller klarat sig. Han gick bort 28 dagar före mormor, på grund av SAMMA slarv på SAMMA avdelning. Något är ju numera väldigt väldigt fel på den avdelningen och frågan är om det är personalen eller om det är de som bestämmer, min gissning ligger på en kombination av båda parter, för det var ju som sagt väldigt tydligt att något inte stämde när vi var där. Jag kan inte skaka av mig den känslan.//Victoria

Här kommer ett utdrag ur de inlägg Victoria publicerat de senaste dagarna:

Jag blev uppringd av enhetschefen två dagar senare där hon talade om hur deras rutiner såg ut, att mormor var bedömd som en fallriskpatient, men att man trots det lämnar dem ensamma på toaletten OCH lämnar salen. När jag frågade om jag kunde få ta del av deras arbetsbeskrivning eller om den var sekretessbelagd skulle jag självklart få arbetsbeskrivningen. Mormors fall var inget annat än en olyckshändelse menade enhetschefen. I call bullshit. Hon skulle dessutom maila den direkt och det var fem dagar sedan, jag har fortfarande inte fått deras arbetsrutiner kring patienter med fallrisk.

[…]

Enhetschefen berättade även att de absolut inte var underbemannade, de var ÖVERBEMANNADE. Både dag- och nattskift hade fyra undersköterskor och två sjuksköterskor på 16 patienter, de hade plats för 20 patienter. Där föll min teori om att det var anledningen till att det inte fanns tid att stå kvar utanför toalettdörren eller att tala om för patienterna vad de fick till middag. Men det spelade ingen roll vad jag sa, för hon menade att patientens integritet var viktigare än fallriskbedömningen.

Det kan inte vara rätt. Jag har frågat sköterskor som jag känner och ingen säger att integritet går före fallrisk.

[…]

Vad händer när man anmäler till IVO? Jag har själv blivit felbehandlad och mer eller mindre misshandlad på sjukhus, men aldrig anmält, för att det har känts så oerhört hopplöst. Jag tror att det har att göra med att när det handlar om en själv, då är det svårare, för man tycker att allt är så tröstlöst ändå. Att man liksom varken blir friskare eller mindre felbehandlad för att man fyller i ett papper och man har heller inte orken. För man måste ju vara frisk för att orka vara sjuk.

JO, en gång gjorde jag det, men då hamnade anmälan mellan stolarna och jag fick inte ens någon återkoppling efter att ha kämpat mig igenom det när jag inte var frisk och då gav jag verkligen upp. Det känns lättare att göra för någon annan och dessutom är det ju så sjukt vidrigt det som hänt att det verkligen inte får hända ännu fler gånger. Ni som vet, berätta för mig vad som händer och om det verkligen kan ändra något framledes?

Och vad är Lex Maria? En del av er skriver om IVO och en del nämner Lex Maria. Jag är total novis när det handlar om vård, så förklara för mig som om ni förklarar för en sexåring. (Jag är bra på annat, hoppas jag, är dock inte helt säker på det heller.)

[…]

Jag vill prata med både undersköterskor och sjuksköterskor som arbetar inom Västra Götaland. Jag vill veta hur reglerna ser ut när det gäller fallrisk och jag vill inte att någon skall behöva gå igenom det som mormor var tvungen att genomlida sina sista tre dagar i livet. Jag vill prata med vem som helst som arbetar inom vården i VG-regionen för att jag tror att jag blir galen om jag inte gör något för att åtminstone ändra något inför framtiden. Eller vilken region som helst, för det kan inte skilja så mycket mellan landstingen.

Men jag tror bara helt enkelt inte på enhetschefen när hon säger att det är standard att lämna fallriskpatienter ensamma på toaletten. Särskilt lite tror jag på det när hon fortfarande inte har mailat rutinerna som hon skulle maila “direkt”.

Jag vill ha information. Så mycket information det bara går att få. Så jag kan göra något och leva med mig själv.//Victoria

Har DU någon information som kanske kan hjälpa Victoria?
Är du en undersköterska eller sjuksköterska som arbetar inom Västra Götaland?
Maila i så fall till vic@fitterbittan.se

HÄR hittar du Victorias blogg.

 

 

 

Puma Swede – En lite annorlunda typ av blogg

Jag har fått några kommentarer som att Sindys bild används av Club Privé som är en strippklubb här i Stockholm. Sagt och gjort så klickade jag mig in på deras hemsida för att se om jag kunde hitta bilden ni pratar om.
Det kunde jag inte – däremot såg jag den på Instagram – men det är inte vad det här inlägget handlar om utan det handlar om en blogg jag hittade där inne.
Vissa skrev under Therese Lindgreninlägget att de saknar bloggar med mobilbilder mm och här verkar det vara i princip allt du får. Mobilbilder. Inga krusiduller utan bränn av en serie mobilbilder så är det bra sen!

Jag talar nämligen om Puma Swede – som tydligen är den som driver Club Privé nu för tiden? Det verkar så av hemsidan att döma i alla fall…
För den som inte vet vem Puma är så är hon en svensk porrskådis som är kompis med flera stycken influencers, bland annat Magdalena Graaf, Katrin Zytomierska och Åsa Vesterlund som sågades å det GRÖVSTA av Anna Anka i Svenska Hollywoodfruar efter att ha låtit Puma medverka i programmet.

Så vill ni läsa en blogg utan filter, krusiduller, PK-fasoner och moralkakor så är Puma Swede bloggaren för dig. 
Men vänta kanske till du kommer hem från jobbet? Ett tips bara!

Det är mycket smygreklam för de egna cam-showerna så känner du dig manad är det bara att anmäla till KO.
Jag hade älskat om DETTA blivit nästa fall upp i Patent- och marknadsdomstolen – bara för att röra om lite i grytan!

#freethenippleellerhurvardetnu?

Ellionor Bjurströms sambo åker på festresa 7 dagar efter sonens födelse

Jimmy har valt att åka på en firmafest-resa till Prag imorgon. Han åker imorgon och kommer hem söndag. Det är 4 dagar som jag ska vara själv med en 1 vecka gammal bebis.

Det är helt upp till Jimmy om han vill åka eller inte, jag blir inte arg på honom alls.

Det jobbiga är bara att jag får ångest över att jag ska vara själv med honom i 4 dygn. Sen så känner jag mig som världens sämsta mamma bara för att jag känner att jag får ångest över att jag ska vara med mitt barn. Det blir känslor på känslor som tillslut bara blir kaos.

Klarar jag ens att ta hand om honom själv? Jag kan inte ens lyfta vagnen själv pga min svanskota. Jag kan inte hålla honom i sängen och resa mig upp med honom i famnen. Jag kan inte amma utan att gråta. Jag kan inte åka och handla mat eftersom att jag inte har körkort och han känns för liten att ha på bussen. Ja jag känner mig ganska nere helt enkelt.//Ellinor Bjurström

Hallå?? HALLÅÅÅÅÅÅÅ?????? 
Har ALLA mammapoliser gått på semester eller vad är det frågan om?
När Ida Warg lämnade sin bebis med pappan i några timmar så lät det på kommentarerna som att hon sålt  sin bebis till högstbjudande på Tradera men när Ellinor Bjurströms sambo väljer att åka på en festresa i fyra(!) dagar samtidigt som hans sons mamma lider så av sina förlossningsskador att hon inte ens kan lyfta barnvagnen själv så höjer knappt någon på ett ögonbryn.
Ellinor delar med sig av sina tankar och känslor och hur hon inte ens kan amma utan att gråta och kommentarerna handlar till stor del om att hon inte ska känna sig som en dålig mamma… HON!?
Hon mår dåligt redan innan över allting som ett nytt föräldraskap innebär, samtidigt som hon är skadad och hennes sambo åker för att festa i fyra dagar men HON ska inte känna sig värdelös?

Snälla nån, om det är någon gång jag skulle kunna acceptera ett och annat hårt ord så är det här, särskilt som Ellinor inte låter riktigt lika vänligt inställd till sin partners barnfria tid som Ida och Alex var.
jag tycker mest att det låter som ett desperat rop på hjälp, samtidigt som hon inte vill låta missunnsam mot sin sambo, men vet du. Du har ALL anledning att kräva att han stannar hemma hos er! ALL!
Jag hoppas att det här bara handlar om bristande kommunikation och att ellinor inte velat visa honom hur ledsen och osäker hon känner sig, och att när han läser hennes inlägg så ändrar han omedelbart sina planer.

Det är nästan så man skulle vilja bussa en mammapolis eller två på honom. Nästan…
Nä, jag skojar bara…
Inte bussa på men lite morra i ena mungipan kan man få kosta på sig om han inte lyssnar på en öppet uppriven och nybliven mamma.

Tack för tips, Sara!

UPPDATERING! Mannen stannar hemma! 👍🏻👍🏻👍🏻

Vad ska Charlotte Perrellis bebis heta?

4 killar i familjen och det blir ett A barn till:)

Anders

Angelo

Alessio

Adrian

Vi har några favoriter som vi funderat på..

Aston

Alexander

Alvin

Ideer?!?!//Charlotte

Charlotte Perrelli ber läsarna om namnförslag till näste unge herr att titta ut efter 9 månaders bak i mammas mage.
Eftersom alla andra män i familjen heter någonting på A så vill hon fortsätta traditionen, men jag tycker hon borde ändra den. Shake it up a bit!
Om alla andra heter någonting på A och hon är den enda med ett namn på C så borde nytillskottet matcha med sin mamma.
Camillo är ett väldigt fint namn på en pojke, Curtis likaså. 🙂
Men om hon nu nödvändigtvis SKA ha ett namn på A så får vi väl hjälpa henne att hitta det absolut bästa, eller vad säger ni?

Jag gillar Agaton, Algot, Arthur och Aron.
Er tur!

Mer godis med Malin Wollin

Eftersom jag är i Småland på besök och Malin ”The original Fotbollsfrun” Wollin bor i Kalmar så passade vi på att ta en fika idag i den tryckande hettan.
Hennes blogg är ingen jag bevakar varje dag utan det är mer om någon tipsar om den som jag går in och kikar. Det var både upplyftande och konstruktivt att sitta och snacka sociala medier med någon som dels är väldigt insatt, men som också inte håller med mig om saker och ting.
Vi tycker helt olika i Mr Cool-gaten som gick av stapeln för typ en månad sedan och även när det kommer till influencers ansvar för vad de publicerar och sina roller som förebilder.
Det är uppfriskande eftersom jag oftast är den som är mest insatt så för den som sitter och laddar för att skriva en kommentar om att Malin ville ses för att bli min nya bästis – alla influencers som jag träffar blir tydligen det – så att jag aldrig ska granska henne kan sluta tugga fradga och släppa tangentbordet.
Vi är redan överens om att vi inte är överens i vilka frågor men eftersom vi båda är vuxna människor med utvecklad vokabulär så blev det istället ett mycket trevligt samtal över en glass och en Cola Zero. (För min del i alla fall) 🙂

Anyways…
När jag kom hem så gick jag in på hennes blogg och läste det här inlägget där hon tog upp en händelse som utspelade sig vid plockgodiset i en oidentifierad mataffär här i Kalmar. (Här blir det ingen smygreklam!!! Icke sa Nicke!)

Har ni sett! Samma storlek som förr i tiden! Helt små!
Förra helgen stod jag framför godisväggen och hörde en mamma prata med sina fyraåriga döttrar.
Ena dottern ville ha en bit till, men hon hade redan plockat så många bitar som hon fick.
”Då får du byta ut en bit”, sa mamman och jag lyssnade med mina beundraröron.

Så här gör en del föräldrar, de säger ett exakt antal godisbitar som barnen får plocka till sig, och sedan är det bra.
I slutet av kassan mötte jag mamman och döttrarna, och nu fick de se vilken typ av förälder jag är.
Tjejerna tittade storögt på min påse som var så full att den inte kunde stängas.
Jag berömde mamman som hanterade godissituationen så smart.
”Själv köper jag arton kilo så att det blir tyst”
Okej, tänkte väl hon.

P.S. Sura tungor är det godaste som finns, och håller man inte med om det så borde man inte få rösta.//Malin

Förutom att vi behöver ta oss ett snack om sura tungor vs Djungelvrål, Malin och jag så undrar jag hur NI – alla föräldrar där ute – gör med godiset i godispåsarna vid plockgodiset?
Låter ni ungarna dyka ner med varsin slev likt en olympisk simhoppare eller kör ni mer på den tidiga 1990-talsstilen som mamman i inlägget?
Jag minns det SÅ väl…
”Jag tar en salt fisk, en colanapp, två salta S och två sura…eller nej förresten… Lägg tillbaka ett av de sura S’en och ta två Shake-tuggummin istället”.

Sen när jag kom hem brukade jag tömma ut mitt smågodis på bordet och leka att jag jobbade i kiosk genom att med en sax plocka upp bitarna och lägga tillbaka dem i påsen.
Vi hade ingen sån där liten silvertång att plocka med så en sax fick duga.
Jag älskade att göra det och att slå på kassaapparat.
Jag tror det var därför jag ville heta Iris och jobba i kassan på Konsum. För att få knappra på kassaapparaten.
Har alla barn ett uppdämt knapptrycksbehov? Är det därför man kan köpa leksaks-kassaapparater eller är det mer för att barnen från en tidig ålder ska lära sig att korrekt lägga upp varor på rad istället för att bygga torn?

Men godis? Hur gör ni? 15 bitar eller 15 kilo?
Eller är ni sådana där renlevnadsmänniskor som lär barnen att socker är djävulens påfund och att det går minst lika bra att tugga på torkat sjögräs under fredagsmyset, och att alla som säger någonting annat är medlemmar av en och samma sockersekt som försöker värva dem?

Socialdemokraterna dementerar att de skickat en förfrågan om samarbete till Amir

För några dagar sedan publicerade jag ett inlägg med frågor som Amir velat få svar på efter att Socialdemokraterna kontaktat honom för ett samarbete.
En av mina läsare kontaktade partiet och frågade dem om och hur de tänker med samarbeten med influencers som inte ens vet vad de vill/tänker rösta på. Hur det inte är trovärdigt att använda sig av sådana marknadsföringskanaler och överraskande nog så svarade partiet att de inte skickat någon sådan förfrågan.

Visst kan det vara någon lokalpolitiker som agerat på egen hand men det låter ändå märkligt att Amir skulle omnämna en sådan förfrågan på ett sätt som får det att låta som att det är partiets marknadsavdelning som kontaktat honom.
Så här arbetar de förresten med marknadsföring på sociala medier enligt sin hemsida:

Sammanfattning
– Vi använder oss av riktad annonsering
– Vi kan använda Socialdemokraternas Facebook-pixel på egna sajter, kampanjsajter och syskonorganisationers sajter
– Vi kan dela målgrupper med andra organisationer inom Socialdemokraterna, en bedömning av detta sker från fall till fall
– Vi är tydliga med vem som är avsändare i alla våra annonser, och vi publicerar våra Facebook-annonser från vår nationella Facebook-sida på www.sannonser.se
– Vi gör ingen uppladdning av målgruppsfiler till Facebook, exempelvis medlemsuppgifter eller e-postadresser.

Jag antar att det är under ”riktad annonsering” som ett samarbete med Amir skulle sorterat in sig?
Det ska bli ytterst spännande att se hur de olika partierna kommer agera när det kommer till influencer marketing inför valet, om de kommer bry sig om individernas trovärdighet eller om de stirrar blint på följarantal som lika gärna skulle kunna vara köpt statistik från utlandet.
Mitt erbjudande kvarstår för övrigt.

Tack för mail!

Så det här ska vara resultatet av träning?

Träning? På riktigt? TRÄNING?
TRÄNING!?!!?!?!?!?!?!?!?
Det här gör mig ungefär lika förbannad som när Rebecca Stella berättade för sina följare att hon tränat sig till den smala midja och breda höfter i Jessica Rabbit-anda som hon nu för tiden visar upp.
Hon har lika mycket tränat sig till sina kurvor som Tjocka Hetsätarkatten är utan hungerkänslor.
Det finns ingenting i det ansiktet som hon tränat sig till och varför hon ens nämner sin kropp när det enda hon visar upp är ett manipulerat ansikte.
Blanda inte ens in träning i det här!

Emelie har tidigare gått ut med att hon tappade 45 kilo på 3 månader i direkt anslutning till att hon fick barn men den här bilden och ordet träning – nix, nope, nej!
Och vad har #mammamage med den här bilden att göra? Allt för klicks!

Så nej!
Ska vi slå fast det här en gång för alla.
Förändringarna i Emelies ansikte har ingenting med träning att göra utan är sådant som endast kan köpas för pengar, och vill  köpa likadana förändringar – gör gärna det men kalla det inte träning för att du inte riktigt vill stå för det.
Det är den enda anledningen jag kan komma på för dårskapen.

Jonna Jinton är så olik mycket annat på sociala medier

Medan många Stockholmsinfluencers drar på sig spons-outfitten från NA-KD, den identiska Chanelväskan, skålar i rosé från en solsäng på Ibiza, Malaga eller någon grekisk ö, så bjuder Jonna Jintons sommar på helt andra saker.
Det är sinnessjukt uppfriskande att besöka hennes blogg, att läsa om hennes liv tillsammans med sin Johan uppe i Västernorrland och allt vad det innebär.
Johan har precis sagt upp sig från sitt arbete och slipper nu pendla 18 mil varje dag. 18 mil? Herregud, fattar ni hur långt det är?
För att tala i influenciska termer – om du går Birger Jarlsgatan från By Malina på Tegnérgatan ner till Berns vid Nybroplan 150 ggr så har du tillryggalagt 18 mil.
Det är långt!
Förstår ni hur många Blondinbellska Chanelklackisar man skulle slita ut?
Hon skulle behöva ett helt koppel av beundrare för att förse henne med nya par om detta var hennes verklighet. Tur att det inte är det. 🙂

Efter semestern tar Johan tjänstledigt för att prova på att jobba heltid som silversmed och jobba med deras märke ”Jonna Jinton Jewelry” (ej reklam) och eftersom jag tycker att det både är fantastiskt med äkta hantverk och människor som tar risker så vill jag skamlöst promota deras smyckesmärke. (Fortfarande ej reklam)

View this post on Instagram

After another weekend in the smithy we have come a step closer to releasing our first collection of silver jewelry. We are very excited about this and we can't wait until the day when everything is ready. We have got a lot of questions about the release date and if we will sell/ship outside Sweden. We hope to release it on our webshop at the end of february, and we will absolutely sell and ship our jewelry worldwide. Today we have ordered new boxes and packing material, so now we really feel like we are getting close! And we are very happy and thankful that you all want to follow us on this journey ♡ #silver #jewelry #silverjewelry #jewellery #silverbracelet #silversmith #smithy

A post shared by Jonna Jinton Jewelry (@jonnajintonjewelry) on

Tack för tips, Sofie!

Sponsrade inlägg för politiska åsikter behöver inte reklammarkeras

Tillägg:
Nu har jag pratar en lång stund med Gunilla Welander på Reklamombudsmannen och ingen reklam för politiska partier behöver markeras som samarbete då det inte räknas som kommersiellt. Inget parti alltså, så länge åsikten de vill att man framför bryter mot någon annan svensk lag – exempelvis hets mot folkgrupp.

Det är alltså fritt fram för de politiska partierna att lägga hela sin valbudget på att få influencers att förmå sina följare att rösta på dem. Mycket billigare än att turnera runt i landet för att förmå förstagångsväljarna och andra osäkra människor att välja just deras lapp att stoppa i kuvertet på valdagen.

Det här är nog det första svenska valet där sociala medier kommer spela en mer avgörande roll än tidigare och jag är inte säker på att jag gillar det.

Sveriges Radio ville granska om det går att få influencers att sprida politiska åsikter mot betalning och skapar upp ett Instagramkonto för en fejkad, nystartad PR-byrå och kontaktar lite mindre influencers.
De riktar in sig på de lite mindre influencers som inte tillhör några nätverk eller plattformar eftersom de då slipper mellanhänderna som oftast förhandlar för större profiler, men också för att de agerar som de tror att en mindre PR-byrå skulle gjort.
Erbjudandet är relativt bra betalt och i erbjudandet står det att ”de arbetar med en rad spännande organisationer som vill påverka valet i höst. De tänker sig att influencern för 3 instastories där hen snackar gott om en fråga som byråns kund väljer i utbyte mot 15 000 kr/story – alltså 45 000 kr sammanlagt – och att kunden inte vill att det framkommer att det rör sig om ett samarbete.

31 av 50 personer svarade på förfrågan från den fejkade PR-byrån.
8 tackade nej rakt av, men hela 15 st var intresserade varav 3 av dem ville gå vidare direkt, 4 ville kunna stå för åsikten och resten ville ha mer information.

Enligt Gunilla Welander – jurist hos Reklamombudsmannen – så behöver man som influencer inte reklammarkera inlägg där man uttrycker en köp politisk åsikt. 
Anledningen till det är att den typen av åsikt oftast skyddas av antingen tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.
Så länge man inte uppger ett partinamn så tolkar jag det som att det är okej att omarkerat sprida politiska åsikter mot betalning, men så fort ett partis namn dyker upp så borde det återgå till att handla om traditionella samarbeten på sociala medier som ska markeras då ett parti är ett företag/produkt.

Det här är en skrämmande utveckling, men förhoppningsvis var det kanske någon influencer som visade intresse för att helt enkelt ta reda på mer om vad den här PR-byrån höll på med.
Men med tanke på att de flesta åsikter verkade kunna köpas redan innan valet hamnade på agendan så skulle jag inte bli direkt överraskad om så inte var fallet.
Pengar, pengar, pengar!

Vad är demokrati framför en Chanelväska?

Tack för tips!

Ps. Låt detta handla om influencers och köpta politiska åsikter och inte bli ytterligare en urspårad SD-tråd som jag tvingas stänga då jag inte kan sitta och sekundbevaka kommentarsfältet.
Jag säger som Monica Geller: