När man mer eller mindre ber om Aningslösa Influencers uppmärksamhet

I en tid när många influencers faktiskt börjat reflektera över sina flygresor och hur deras uppdateringar påverkar följarna så väljer mammorna Carola Wetterholm (Familjen Annorlunda) och Mirka Norrström (13-barnsmamman) att gå mot strömmen och istället ordna en träningsresa på Gran Canaria tillsammans med Well Tours. Uträkningen av CO2 överlåter jag till någon annan.
Resan äger rum under lågsäsong och ingen mat ingår och ändå kostar kalaset hela 11 295 kr om man delar rum.

Priset motiveras med att man minsann får umgås med dessa två profiler och att träningen inte är gratis och det är den så klart inte, men ändå. 11 295 spänn under lågsäsong och ingen miljökompensation verkar heller ingå som drar upp priset.
Lukrativt så det förslår! Det här borde de göra p rutin innan stjärnorna dalar!
Jag roade mig själv med att sätta ihop en idé till en ny resa för Carola och Mirka – en resa med lite mer fokus på mat och lite mindre fokus på träning. Jag menar, ska man göra det så ska man göra det ordentligt, eller hur? Ingen minns en fegis!
Vad tror ni om detta?

Vad är en ”gold digger”?

Den enda användningen av ordet ”gold digger” som accepteras! ☝☝☝

Ja, asså det är så jag tänker. Jag menar att om jag tänker på ordet gold digger , då tänker jag på en tjej som ligger för att få pengar och då tänker jag typ först och främst på horor som går på gatan. Eller så tänker jag att det är en super ung tjej som gifter sig med en gammal gubbe och sen väntar tjejen på att gubben dör och så ärver hon pengarna. Eller den sista grejen som min mamma sa, att det är tjejer som går på fina klubbar och vill leta rika killar och dricka champagne med dom. När mamma sa det så tänkte jag på att det är det vi kallar sprit luder och det är då att man står vid dem som bordar och så hoppas man på att få komma och sitta ned vid bordet och dricka av det som finns där, typ så.

Hur tänker ni kring ordet gold digger? Skriv gärna en kommentar om vad ni tänker kring det ordet. Okej , varför håller jag på och analyserar det här nu? Jo för att jag och min mamma får en massa frågor till vår podd som handlar om hur jag känner över allt hat jag får och vad jag tycker om att bli kallad gold digger mest hela tiden. Det fick mig att börja fundera på ordet vad det betyder egentligen. //Nicci Hernestig

Hora.
Spritluder.
Gold digger.
Kärt barn har många namn.
Eller inte.

Nicci undrar över definitionen av ordet ”gold digger” och jag undrar mest var alla dessa nedsättande epitet på kvinnor kommer ifrån. Män va?
Eller från andra kvinnor?
Eller använder kvinnor mäns nedsättande ord på kvinnor när de vill kränka andra kvinnor?

Listan kan göras LÅNG med ord som jag hörde tjejer kallas för på gymnasiet:
Madrass
Hockey-hora
Spermahink
Vandringspris
Lättfotad

Varför kallas aldrig killar och män för slampa?
Varför är en kvinna en slampa och en kille en hingst om de båda ”råkar ligga med för många personer”?
Varför överhuvudtaget sätta ett namn på någonting ingen annan än de inblandade har med att göra? Och varför kallar vi TJERER varandra för detta? Snacka om att spela patriarkatet rakt i händerna!

Jag är inte ett dugg intresserad av att veta era definitioner av ordet ”gold digger” – jag vill istället höra era förslag på hur vi kan få bort den här skiten från folks vokabulär!

Vimmelmamman lämnar vimlet

Vi står inför stora utmaningar att behålla de unga och samtidigt hitta nya läsare när de äldre, printbenägna prenumeranterna klingar av. Alla mediehus slåss för livet. Att jag sedan har rest och träffat många, framfört allt barn, men även andra människor som lever under usla förhållanden i andra delar av världen, har sakta gjort att jag inte längre klarar att skriva om Kim Kardashians celluliter fast jag vet att det också fyller ett behov.
[…] När jag precis kommit hem från Kongo och går raka vägen från flygplatsen med väskan i snömodden, på den julpyntade Humlegårdsgatan med vackra girlander sakta svingades i kylan och människor skyndar förbi med NK-påsar i händerna och jag kommer upp på redaktionen och ska börja lämna texter efter att precis ha träffat en våldtagen treåring blir det jobbigt. Med tiden har det blivit allt svårare, utan att förringa mitt jobb. Det är jag som förändrats.

Och så onsdags kom samtalet. Jag blev erbjuden tjänsten och har igår skrivit på avtal. Ni kommer att hitta mig på Cancerfonden, som projektledare PR & Ambassadörer framåt. Efter en lång rekryteringsprocess där jag suttit i intervjuer med rekryterare och till slut berörda på Cancerfonden, en stor och trygg organisation som varje dag jobbar för att människor ska överleva cancer, preventivt, informativt och långsiktigt med livsviktig forskning som bas.  Och  jag gör något jag ALDRIG trott. Kliver ur min trygga zon.//Lotta Grey

Efter 17 år lämnar Lotta Grey aka Vimmelmamman sin trygga zon på Hänt och byter bransch helt.
Hon slutar vimla och tar sig istället an rollen som projektledare PR & Ambassadörer framåt på Cancerfonden.
Lotta drabbades själv av cancer 2008 och överlevde den, inte bara en utan två gånger och är nu friskförklarad sedan 2012 och väljer nu alltså att lämna de röda mattorna till förmån för någonting hon hellre vill arbeta med.

Strongt och modigt att lämna någonting så tryggt och ett arbete som hon praktiskt taget kan utantill men jag är säker på att hon kommer göra ett fantastiskt arbete på Cancerfonden.
Har ni inte läst hennes bok ”Himlen kan vänta” om sin kamp mot cancern så kan jag rekommendera den. Den är inte bara en bok om Lottas kamp mot cancern, det är också en berättelse om ett äktenskap som faller samman under sjukdomsåren.

Stort lycka till Lotta!
Det är nog många som kommer sakna henne i vimlet men förhoppningsvis fortsätter hon blogga även om hon inte längre kommer vara ”Vimmelmamman”.

Tack för tips!

bli goal diggers, INTE golddiggers //Sofi Fahrman

Bara för att jag nu lever med en man som har pengar så ska jag avskrivas alla tidigare egna meriter. Böcker, tv-rättigheter, techbolag, internationella modelluppdrag, egen tidning…allt raderas till noll. Jag är reducerad till att vara någon annans lilla kuttersmycke, för hur skulle en helt vanlig kärleksrelation kunna uppstå mellan en man med pengar och en kvinna med mindre? Ens om hon på i n g e t sätt blir försörjd eller är ekonomiskt beroende av honom. Det finns nåt otroligt mörkt att säga om kvinnosynen i detta.
Men det är inte första gången jag blir strippad mina egna åstadkommanden. Det hände i min förra relation också.
[…] Jag behöver inte massa kredd och erkännanden. Men jag behöver inte heller bli fråntagen det jag faktiskt åstadkommit. Baserat på vem jag blev kär i. //Sofi Fahrman
Sofi Fahrman är den som gått i bräschen för många av alla de kvinnor som idag arbetar med media och framför allt sociala medier.
Hon om någon – tillsammans med Ebba Von Sydow – är den som banat vägen för kvinnliga redaktörer, popkultur-författare och influencers och jag förstår att det måste göra henne vansinnig att marginaliseras ner till någons lilla tutta – ett smycke att hänga på armen och någon som behöver hitta en kille med pengar för att kunna förverkliga sina egna drömmar.Jag minns när Sofis bok om Elsa släpptes.
Hur jag lusläste den efter att min syster givit den till mig och hur roligt jag tyckte det var när den skulle bli tv.
Med Ellen Bergström i huvudrollen till på köpet!

Det var STORT!!!!!
Sofi är en av de mest framgångsrika influencers vi har i Sverige och ändå verkar hon så himla ödmjuk.
Som att hon inte har någonting att bevisa för någon. (Det här blogginlägget är undantaget då.) 🙂
Att sätta ner foten då och då är inte detsamma som att smeta sin framgång och sina pengar i ansiktet på folk och Sofi har alltid gjort det med klass tycker jag.
Jag brukar alltid säga att ”skit ska skit ha”, men då ska även motsatsen gälla – att den som creddas bör, creddas ska!
Och Sofi förtjänar ALLA credd!
Tack för tips!

En bläckfisk är inget annat än en blöt spindel och så en kvinna (eller kyckling) på det

Saxat från SpiderChicks blogg

Jag älskar gåtor och anser mig vara lite av en mästare på dem också – i alla fall om man jämför med klåparna i Fångarna på Fortet.
Det måste vara mycket nerver iblandade där för ibland är det chockerande att de INTE kan svaren. De är ju SÅ enklare – som att stjäla godis från ett barn.

Men SpiderChick gillar alltså inte gåtor.
Det är säkert för att hon inte är något bra på dem, tror ni inte? 😉
Gillar ni gåtor och har ni någon favoritgåta?
Någon ni tror är omöjlig för gåtmästaren (your’s truly) att knäcka?

Bloggkommentatorerna går i graven

Idag fyller den här bloggen elva år och det firar vi stort genom att avsluta.

Det har varit fantastiska år. Vi har varit med om mycket och lärt oss mycket och vi är så glada över att vi startade upp Bloggkommentatorerna 12 januari 2008. Men nu räcker det. Vi har inget mer att säga.

Tack alla läsare som följt oss, ni har varit allt! Tack även till alla bloggare som vi kommenterat.
Hejdå!
De gamla rävarna på Bloggkommentatorerna går i graven och precis som deras läsare som kommenterat så kommer även jag att sakna dem.
Utan dem hade jag inte känt till varken Katta Kvack, Garderobsgrubbel & Byråbekymmer eller Spiderchick – bloggar som jag inte riktigt bevakar, så de kommer lämna ett tomrum efter sig.Jag vet att man ska respektera andra människors beslut, men tror ni vi kan få dem att fortsätta? Bara liiiiiiite? 😉
Tack för tips!

Vilka är de märkligaste ”bloggnamnen”?

När bloggvågen tog fart var det ju inne att ha ett smeknamn – Kissie, Blondinbella, Dessie, Paow och Egoina var alla karaktärer som myntades då.
Nu för tiden är det många som återgått till sina ”vanliga” namn men kan vi inte diskutera lite kring alla de märkliga bloggnamn som funnits och fortfarande finns.

– Matplatsen
– 56kg
– Niotillfem
– Meekatt
– Spiderchich
– Mogi
– Egoina
– Kissie
– House of Philia
– Lady Dahmer
– Hannalicious
– Knivlisa
– Mediamamman
– Ankpung
– Tjocka Hetsätarkatten

Har ni några märkliga namn på bloggare ni läst?
Någon ni önskar fanns kvar i gammal tappning?
”Blondinbella” kommer nog aldrig lyckas tvätta bort sitt gamla bloggnamn – det är på tok för inarbetat tror jag.
vad tror ni?

Meekatt är tillbaka!!

Nytt År, Ny energi & Ny skrivlust!
Det är över fyra månader sedan jag loggade in här. Fyra månader! Livet körde ihop sig lite och all energi försvann. Men nu kom den tillbaks. Och det kliar i fingrarna som aldrig förr. Jag saknar bloggen jättemycket! Saknar mina fina läsare och alla era härliga (och ibland mindre härliga) kommentarer, haha. Saknar att få utlopp på mina känslor och tankar på det enda sätt jag egentligen kan – genom skrivandet. Så jag kastar mig in i bloggvärlden igen och hoppas att jag har åtminstone en handfull läsare som hängt kvar här, haha.//Meekatt-Malin
Guess who’s back, back again.
Meekatt’s back.
Tell a friend.

Guess who’s back, guess who’s back?
Guess who’s back, guess who’s back?
Guess who’s back, guess who’s back?
Guess who’s back?
Na Na Na….

Meekatt saknade oss alla – vi på sociala medier alltså, inte bara du och jag – på tok för mycket för att kunna hålla sig borta från sin blogg och nu är hon tillbaka.
Mekatten är numera restaurangchef på Wapnö Slott i Halmstad och har givit ut en bok i Norge. Det är hon och Virtanen då. Boken kommer komma på svenska men hon vet inte riktigt när bara. Tidigare har hon givit ut boken ”Låt mamma bajsa ifred”.
Så bloggen kan leva vidare i samma anda…men lite annorlunda. Vi är fortfarande en familj, jag är fortfarande en mamma som bloggar och jag möter fortfarande en massa fördomar, prettomorsor och supermorsor som vet och kan allt….och har åsikter om allt. Som om man inte hade mycket press på sig förut – i en ”vanlig familj”! Nu ska man fixa ALLT – dubbelt så bra  – med hälften så många ”fixare”. Heja mig? Och heja alla oss ensamstående föräldrar. Ibland fattar jag inte hur man får ihop livet men man lyckas ju. Har gått igenom en massa jobbiga känslor de senaste åren som jag vill skriva om…och som jag hoppas kanske kan nå fram till en och annan mamma som sitter i samma sits.//Meekatt
Äntligen en till katt att komplettera Tjocka Hetsätarkatten och Lilla Snöboll i bloggosfären.
Catten av Tälje just didn’t cut it!
Välkommen tillbaka Meekatt!!!
Tack för tips!

Lakrits i julgodis?

Bland alla reklaminlägg inne hos Victoria Riis på Matplatsen ramlade jag över det här inlägget där hon lagar julgodis med smak av turkisk peppar och choklad. 
Som ni vet så ÄÄÄÄÄÄÄLSKAR jag salt godis – särskilt Djungelvrål – lika mycket som Monas Universum älskar sina bajssprayer, men trots det så avskyr jag blandningen av lakrits och choklad.
Jag skulle vilja sträcka mig till att säga att jag tycker att det är avskyvärt – som att skända både choklad och saltlakrits på en och samma gång.

Varför man vid jul måste envisas med att förstöra redan perfekta smaker genom att blanda ner allt från lakrits till chili i baket förstår jag inte, men jag protesterar å det grövsta och använder alla mina godis-veton på en och samma gång. 
Visst kan jag inte vara den enda?
Och finns det undantag?
När lakrits är gott i bakverk?
”Do tell” i så fall, så slipper jag framstå som dessert-Grinchen varje år när lakritsfudgen plockas fram.

FÖR VARENDA BARNS RÄTT TILL EN TRYGG JULAFTON

Detta är jag, Therese, ungefär 5 år. Jag sög inte på tummen, utan på mina två fingrar. Ser du handen i mitt hår? Den åkte alltid dit när jag inte mådde bra. I stort sett hela tiden var min hand i mitt hår. Jag snurrade håret runt mina fingrar och drog loss mitt hår tills det enda som fanns kvar där var en kal fläck. Detta var en av de saker som jag gjorde för att finna tröst och för att hantera mitt dåliga mående som barn. När jag sedan blev äldre förflyttade jag denna smärta till andra ställen på kroppen, på andra sätt. Julen var en av högtiderna jag fasade för som barn. Jag visste att alla vuxna i min omgivning skulle bli påverkade och att alla blev påverkade på olika sätt.

Då jag själv växt upp med alkoholiserade föräldrar vet jag hur man känner som barn. Jag vet vad man önskar. Barn i dessa förhållanden blir näst intill aldrig lyssnade på, därför känner jag att det är min uppgift att föra deras talan. Och jag hoppas att du vill hjälpa mig. Alla kan inte bidra med pengar, men alla kan klicka på “dela” knappen. Internet är en fin plats för att få fram budskap, och tillsammans kan vi stå för barnens. För att komma till insamlingen, klicka HÄR.
[…]
Detta är en liten inblick hur en julafton kunde se ut för mig som barn. En julafton INGET barn ska få uppleva. För 2,5 år sedan blev jag mamma till en son. Som förälder blir allt ännu mer påtagligt och det finns ingen gräns i världen för hur mycket kärlek och trygghet man vill ge sitt barn.

Därför har jag startat en insamling – där jag, tillsammans med dig, vill skramla ihop så mycket vi kan till VARENDA barns rätt till minnesvärda jullov. Pengarna kommer gå till jullovsaktiviteter tillsammans med andra barn och trygga vuxna, utan alkohol.

Det är varenda barns rätt till ett tryggt och minnesvärt jullov!

Kram Tess.

Snart är julen här och många barn får inte fira den på det härliga sätt som borde höra julen till och för det har min läsare Tess startat en insamling.
Pengarna kommer gå till alkoholfria jullovs-aktiviteter tillsammans med andra barn och trygga vuxna eftersom alla barn har rätt till ett jullov att minnas av rätt anledning.

Ett fantastiskt initiativ av Tess!
Ni hittar insamlingen här.