Inget vin får gå till spillo – den Hannaliciousiska inställningen :-)

Sindy Niklasson med sällskap fick med sig en neongrön kanin från torsdagens invigning av Baras ställe, men tydligen går det som en epidemi av ”sticky fingers” bland influencerna. Sindy (med sällskap) är nämligen inte den enda som ”råkat” få med sig någonting som inte var hennes.

Under Ellen Bergströms bild med ”selfie handen” bad hon sina följare berätta någonting pinsamt och Hannalicious delade med sig av den här historien.

Reaktionerna är…minst sagt delade mellan de som skrattar så de håller på att kissa på sig och de som förfasar sig. 


Kul? Inte kul?
Igenkänning? Inte igenkänning?
Bara för att man kanske inte tycker att det är kul NU så betyder det inte att man själv gjort, eller varit kapabel till att göra exakt samma sak själv, eller hur?

Tack för tips!

I en värld av Hannaliciousar är jag glad att Penny Parnevik finns

View this post on Instagram

Working on my tan

A post shared by Hanna Friberg (@hannalicious) on

Äntligen någon som slappnar av och tillåter sig att se ut som folk. Fajnööööööliiiii!

Tack! Det måste vara utmattande att dra in magen, böja ryggen i en båge och inte våga andas så fort det nalkas en kamera. Tack men nej tack!

Jag säger som Frankie!
RELAAAAAX!!!!!!

Tillägg:
I en värld av ”Hannalicous-ar” – alltså den typen av influencer som hon representerar där man ska ligga på vissa sätt för att se smalare ut.

Jag tycker att det är högst nödvändigt att jämföra olika typer av influencers, varumärken och förebilder – och peka på det som är skevt på sociala medier och tyvärr är det faktiskt personer som står för allt det. Detta handlar om Hannas varumärke vs Pennys varumärke och vad de väljer att göra med dem.

Får man fota kommersiella bilder utan tillstånd?

Eftersom att det var mammas sista natt här i LA igår så bestämde jag mig för att bjuda med henne på en liten Staycation på Four Seasons. Vilket var så mysigt. Man borde göra mer staycations i livet. Och byta hotell. Alltså fasen vad kul det är att testa på nya hotell. Det är något jag har kommit på såhär på senare dagar. Förut ville jag gärna bo på ett och samma ställe hela tiden men nu har jag insett det roliga med att byta och testa på nya ställen.

Det blev dock hälften jobb och hälften relax på hotellet. Då jag passade på att fota nya kollektionen på hotellrummet. Men det var helt okej ändå.//Hannalicious

Jag har tagit upp ämnet en gång tidigare, när Angelica Blick blev tillsagd att hon inte fick fotografera kommersiellt på Ben Youssef och gjorde det ändå.
Nu har Hannalicious bott som privatperson på hotell i LA och fotat sin nya kollektions bilder där – utan tillstånd som jag förstår det – eftersom hon skriver att hon ”passade på”.

Detta är alltså bilder som ska användas som marknadsföring för hennes nya kollektion.
I tidigare inlägg har hon skrivit att hon den här gången själv ansvarar för alla bilder till den nya kollektionen, men jag undrar om hon kollat upp vad man får och inte får göra?
Det här är alltså inte ”privata” influencerbilder till en blogg utan reklambilder för NA-KD.
The Four Seasons är ett femstjärnigt hotel som säkerligen vill ha kontroll över hur deras lokaler och miljöer används kommersiellt men det finns ingenting skrivet på deras hemsida så jag slängde iväg ett mail och frågade. Än så länge har jag inte fått något svar men jag uppdaterar er i så fall.

Vad tror ni?
Det kan kanske te sig lite överdrivet att reagera på om det nu är så att Hannalicious fotar sin kollektion på ett rum utan tillstånd, men tänk om H&M hade gjort så? Eller Zara? Eller något annat stort klädföretag…
Hanna representerar ju faktiskt både NA-KD och sin kollektion här och dessa kan komma att bli de officiella bilderna.

UPPDATERING!

Nu har jag fått svar från hotellet.
Enligt detta mail hade Hanna behövt söka tillstånd för att fota sina officiella reklambilder.

 

Inget för höjdrädda!!!

 

Hannalicious är lite av en daredevil och kastar sig ut på en yogamatta för att glida mellan våning 70 och 69.
Jag gillar inte höjder på det här sättet men jag skulle nog ändå hellre göra detta än äta någonting med sugkoppar. 

Men om de nu ska envisas med att få upp pulsen på folk med hjälp av en glas-rutchkana – kan de inte ta det ett steg längre?
Kombinera det med den HÄR effekten?
NOW WE’RE TALKING!

Någon som är sugen?
*PAX INTE*

Linn Ahlborg vs Hannalicious

Två av våra största influencers har släppt varsin kollektion jackor för företaget ”NA-KD” och jag tänkte att vi kan titta lite närmare på dem.
Finns det några favoriter?

Jag gillar Linns jacka –  näst längst till vänster – men den är snarlik den jacka från Ivyrevel som Linn marknadsförde 2016 om jag inte missminner mig.
Annars är Hannas röda kappa – också näst längst till vänster en favorit. Jag tittade på en snarlik kappa inne på Zara häromdagen men beslutade mig för att låta bli.

Linns kollektion känns lite mer sammanhängande än Hannas spretiga, men vad spelar det för roll om man inte planerar att sätta ihop en runway-show?
(”Thank you Moooooooooode!!” Den som vet, vet..)

Någon jacka som faller er lite extra i smaken? 

Hannalicious kritiserar svensk sjukvård och jämför den med amerikansk

Men jag klev ut därifrån med den bästa sjukhusupplevelsen någonsin ska jag säga er, trots att det blev ett dyrt kalas… För det första så var mottagningen inte alls så där steril och illaluktande som hemma utan här var kändes det nästan lite hemtrevligt. Och väntetid, nej nej nej, så fort jag klev in på mottagningen fick jag gå in på ett rum, blev typ inslängd innan jag ens hunnit komma innanför dörren, så det var ingen väntetid där inte. Blev även direkt undersökt med blodprov etc och så fick jag fylla i lite papper och sedan kom en doktor som konstaterade att jag hade en infektion och att jag behövde antibiotika. ”Go home and get well honey!” ropade läkaren efter mig i korridoren när jag stod vid receptionen och betalade.
Fasen vår sjukvård måste bli bättre hemma i Sverige. Det är ju såhär det ska gå till och kännas när man varit på sjukhuset. Det är oacceptabelt hur länge man måste vänta i telefon bara för att få en tid för vårdcentralen hemma i Sverige

Men ja nu går jag i varje fall på en antibiotikakur! Fick även några smärtstillande och redan 15 minuter efter att jag tog medicinen så kändes det bättre och nu känns det knappt alls och det är jag väldigt glad för. Hade så fruktansvärt ont innan… Hopefully I’ll get well soon..//Hannalicious

Hannalicious har inte hunnit mer än landa i Los Angeles och ändå har hon lyckats publicera ett av de dummaste och mer ignoranta inlägg jag någonsin skådat.
Hon besöker en privat läkarmottagning och kommer ut därifrån med famnen full av antibiotika och nedsättande kommentarer om den svenska sjukvården.
Hon behövde varken vänta eller gå där ifrån utan en ”get well-hälsning” från arbetande läkare – tänk om det kunde gå till så i Sverige.
Hon konstaterar i början av sitt inlägg att det hela blev ett ”dyrt kalas” men verkar inte kapabel till att dra slutsatsen att DET är anledningen till att hon fick ett myspys-bemötande utan att behöva vänta.

”Fasen vår sjukvård måste bli bättre hemma i Sverige. Det är ju såhär det ska gå till och kännas när man varit på sjukhuset.”

Hanna! Den svenska sjukvården i Sverige inkluderar alla och är finansierad av allmänna medel – du vet, skatt och sånt… Du kanske får vänta lite i ett väntrum som inte luftar doftljus eller som känns mer som ett vardagsrum men de skickar inte iväg människor som inte kan betala för sig eller skuldsätter människor för resten av livet för att de ska få vård.
Den amerikanska sjukvården inkluderar bara de med pengar medan den svenska varianten inkluderar ALLA.
Jag skulle snarare säga att den amerikanska sjukvården (Och Hannalicious) har ett och annat att lära av den svenska, där människors lika värde oavsett inkomst och klass är ett exempel och där pengar inte innebär skillnaden mellan liv och död.

När jag låg och väntade på akuten på ett av sjukhusen i Los Angeles så såg jag en skylt.
Vet ni vad det stod på den?
”We will accept women in labor – even without insurance”. (”Vi accepterar födande kvinnor, även utan försäkring”)
Med andra ord så har andra sjukhus en policy som vägrar födande kvinnor vård om de inte har en sjukvårdsförsäkring. De får helt sonika föda på trottoaren utanför för allt de bryr sig om.

Detta är alltså den sjukvård Hannalicious hyllar och tycker att Sverige ska ta efter.
Snälla, lilla rikemansflicka. Dra huvudet ur röven och höj blicken lite! Din bristande empati och skygglappar för allt som inte är Chanelväskor och ”pappa betalar” är skrämmande. Los Angeles och USA är lite mer än det kvarter i Beverly Hills som du flyttat till! Låna en bil eller be mamsen och pappsen hyra en åt dig och ta dig en sväng ner La Cienega Ave som du till och med når från Beverly Hills.
Korsa tian och fundera över hur många människor du ser som kanske inte skulle ha råd att betala för den medicinska behandling du nyss hyllat och huruvida du fortfarande tycker att Sveriges sjukvård är kass och att vi borde ta efter USAs?

Det är inte utan att jag är en smula rädd för svaret på den frågan med tanke på att det är Hannalicious vi pratar om, Hannalicious som nyss formulerat ovan nämnda inlägg.
Stay in school, kids!

Tack för tips!

Influenciska kombos i konsumtionshets

Min absoluta hatsäsong is upon us – skidsäsongen – och givetvis måste man vara precis lika trendig och flashig där som någon annanstans, i alla fall om du är en influencer.
Förra säsongens skidoutfit? Är du galen? (Eller ”cray cray” som man säger på influenciska)

Hells to the NO!
Att återanvända skidkläder riktigt skriker ”FATTIG PÖBEL” och ingen influencer värd namnet skulle riskera att fastna på superstylade afterskibilder bärandes samma plagg två gånger, bara så ni vet.
Nu har ni koll på vart ribban ligger, och så även jag som i min enfald trodde att syftet med skidkläder var att hålla dig torr, varm och framförallt bekväm. Silly me!

Men nej, nej..
Presskontoren jobbar förmodligen hårt redan nu med att ta in tillräckligt mycket plagg för att kunna förse ”Klossy”, ”Blossy” och ”Flossy” med 7 olika outfits för en veckas skidresa och som det ser ut nu så bör skidkläder få en egen modevecka för att nå ut till alla termobyx-cravande donnor.
Både Petra Tungården och Hannalicious frontar en för säsongen ny skidkläderskollektion som är SÅ exklusiv att det är lika bra att slå till på dubbla uppsättningar i samma sekunden som den släpps för att inte riskera att stå utan.
På tal om konsumtionshets

För det är det här som är problemet…
Förr såg man kanske rika kändisar i skvallertidningar eller liknande när de hade en outfit för varje skiddag och man bara ”Jäjä, de rika lever sitt egna liv” – man fattade att det där inte är normalt eller något för ”vanlisar” att eftersträva. Man hade sina skidkläder och så var det med det.
Men så är det inte längre…
Ungdomar kollar på Instagram och ser Hannalicious eller Kenza eller Blondinbella eller vem fan du vill låna med sig massor av skidkläder från presskontor och så tror de att det är så det ska vara.
Helt plötsligt kommer de inrusande till sina föräldrar och kräver att få nya skidkläder eftersom man minsann inte kan ha samma två dagar i rad.
Ni vet…med argument som ”Men alla andra fååååååår ju….”

Så hur tänker Kenza – i det här inlägget – att det bara är att avfölja om man inte gillar det man ser? Ska man avfölja hela jäkla världen då eller för det är ungefär det man måste göra för att slippa exponeras för konsumtionshets.

Hannalicious och NA-KD bryter mot både lotterilagen och Instagrams regler

Hur? Vad? Varför?

Jo, nu ska ni får höra…igen…
Lotterilagen OCH Instagram regler måste tilläggas eftersom plattformen har några egna regler som inte stipuleras i lotterilagen och som jag inte tror att knappt NÅGON som någonsin lagt upp en tävling på Instagram är medveten om.

Givetvis gäller de vanliga reglerna som omfattar tävlingar på sociala medier fortfarande – att tävlingen måste innefatta en prestation från de som deltar (som inte är allt för enkel) och det är svaren på den som avgör vinnaren.
Det absolut enklaste sättet att göra detta är att be de tävlande motivera varför just de ska vinna – detta för att få tävlande bidrag som kan bedömas och jämföras mot varandra.

Det som många – eller egentligen ALLA – företag och/eller Influencers gör när de anordnar tävlingar är att kräva att deltagarna ska dela tävlingen och/eller tagga några vänner för ökad vinstchans.
Detta strider mot Instagram regler och kan i värsta fall leda till att företaget och/eller Influencern får sitt konto avstängt då man inte får nyttja individers flöden och vänskapsrelationer.
Däremot får man ha som krav att de tävlande ska gilla inlägget eller företagets sida för att kunna vinna men att utnyttja de tävlandes flöden och vänskapsrelationer – nope, nix, nej!

Hannalicious och NA-KD bryter mot båda dessa regler/lagar här ovan. 
De utnyttjar användarnas flöden och bryter mot lotterilagen genom att inte ha ett tävlingsmoment utan enbart ett lotteri för att utse mottagarna av jackorna.

Bloggarna lämnar Sverige

Afrikavärmen är över för den här gången – och den här gången var det nog ta mig tusan sista gången över 25 grader under 2018 – och nu väntar många och långa månader av bortregnat smink, snöglobb innanför kragen och så pass många mörka timmar på dygnet av man börjar utveckla mörkerseende som en katt.
Den enda ljusglimten är att jag fyller år i november och att det är jul. Annars avskyr jag vintern. Två veckor var lagom att komma hem och hälsa på över jul, vilket var vad jag gjorde när jag bodde ”euvö thääääär” men sedan var jag alltid SÅ nöjd med att återvända till LA.
Jag borde kanske haka på Hannalicious till LA? Hon ska ju dra dit och stanna några månader? Haka på. Visa henne my hoods. Skaffa falskleg – åt andra hållet den här gången – och låtsas att jag är 23 år igen.
Stora solglasögon kommer hålla min lögn dold. 🙂

Om jag längtar till LA? Jag längtar ALLTID till LA! <3

Även Nicole Falciani lämnar regnruskiga Sverige bakom sig och drar iväg.
Hon styr inte kosan riktigt lika långt eller länge utan nöjer sig med Marbella i sex veckor. Om hund och hunk ska med förtäljer inte hennes blogginlägg men om det är så att Eric Shadeydey ska med och hon inte hittar någon hundvakt så anmäler jag mig som frivillig.
Tjocka Hetsätarkatten och Lilla Snöboll brukar inte gilla främlingar i reviret men jag är övertygad om att THK kommer tro att taxen Frank är någon typ av luden wienerkorv och välkomna honom med öppna tassar in i huset. LSB gör som THK gör och kommer njuta av att slippa förvandlas till en stor marshmallow i hans ögon varje gång han är hungrig. Vilket är jämt!

Men nä..
Det blir inget sådant äventyr för mig just nu. Jag håller på att återhämta mig från ett skärsår i handen från en aggressiv burk med majs och har precis börjat gå in mina nya höstskor. Kanske tar jag min ombyggda IKEA-påse med inbyggd GPS och äntrar de småländska svampskogarna med mamma och pappa istället? The Golden State i all ära men där slår Sverige ändå Kalifornien med hästlängder. Tack vare allemansrätten kan man promenera i den svenska skogen utan att riskera att bli skjuten så länge man håller sig borta från jaktsäsongen.
Så Småland vs Kalifornien 1-0.

I feel ya – Hannalicious

Jag väcktes i ren och skär skräck imorse av att någon plingade på dörren. Jag flyger upp ur sängen men påväg till dörren känner jag, nej, jag kan inte öppna. Vem är det ens som plingar på så här tidigt en lördagsmorgon? Jag vänder och går försiktigt tillbaka till sovrummet. Då plingar det på igen. Och igen. Och efter tre signaler så börjar knackandet. Jag håller andan och kollar om någon smsat eller ringt, men inga missade samtal. Men det är inte förrän öppnandet av brevinkastet och när en mansröst ropar ”jag ser att du är därinne” som jag grips av panik och smsar Dani (se nedan….)

Det första som går i huvudet är ska jag hoppa ut från balkongen? Ska jag skrika? Ska jag ringa polisen? Nej, polisen kommer inte hinna komma hit. Hjälp. Vad ska jag göra? Klipp till att Lojsan ropar ”Hanna det är bara vi” och jag börjar gråta. Både för att jag blev så rädd och för att det var väldigt gulligt att hon och Buster hade köpt med sig frukost till mig som det kom hit med.//Hannalicious

Jag avskyr när det ringer på dörren om jag inte väntar någon – särskilt på morgonen om man inte ens klivit upp än.
Men…med tanke på att jag fortfarande har det HÄR färskt i minne så tar jag en pling på dörrklockan vilken morgon som helst framför en påhälsning från Securitas.

Och på tal om att bli lyst med en ficklampa i ansiktet – det var så jag startade min dag idag, tack vare min smidiga sambo.
Han snubblade nämligen in i larmdosan vid dörren när han skulle sätta på sig skorna i morse och lyckades aktivera det tysta överfallslarmet och åkte sedan glad i hågen in till stan. Jag vaknar av att det står en kille från Securitas och lyser på mig med en ficklampa. (Jag sover med öronproppar). Nog för att jag gillar överraskande sätt att bli väckt på men där går till och med min gräns.
Ms svar? ”Vaddå? Det lät ju ingenting när jag kom åt knapparna..”
Nej, älskling! Det är ett TYST överfallslarm!!!!!//Bloggbevakning 27 oktober 2017

Jag undrar vad Hanna hade tänkt att Dani skulle gjort när hon kom dit?
Bussa sin stora vakthund ”Mini” på mannen som ropade in genom brevinkastet?
Ni vet väl hur ”Mini” ser ut? Han är nästan lika skräckinjagande som Tjocka Hetsätarkatten. 🙂
Jag är lite smått kär i ”Mini” eftersom han liknade en vovve jag brukade passa innan. Han hette Boss och var kompis med Armani och var lite…tja…speciell..

Titta själva! Visst är de fina?