Kenza och de uppsvällda porrbrösten. :-)

 

På instagram fick jag en kommentar om att jag som snart är mamma inte borde posta en sån här bild där man ser en liten del av mitt bröst. Sjukt ändå, med tanke på att man ser så mycket mer av av tuttarna i bikini än såhär. Men jag kanske inte får visa mig i bikini heller när jag blir mamma? Posta en bikinibild? Hur funkar det med amning då? Måste jag se till att täcka tutten ordentligt när jag ska mata mitt barn så att ingen råkar se en tutte? Nä vet ni vad, bring back the boobie and it’s egentliga syfte. //Kenza


Även den här bloggen fick en kommentar om Kenzas bröst – där signaturen ”Juppinalle” kallade dem för ”uppsvällda porrbröst”.
Nu har Kenza skrivit en kommentar till detta, eller egentligen då till en kommentar hon fick på Instagram, men vem vet?
Det kanske var ”Juppinalle” som stod bakom även den?

Oj oj, tuttchock igen. Jag kan verkligen inte se något sexuellt överhuvudtaget med ett par bröst, och absolut inte ihop med en gravidmage. Jag ser liv, kvinnlighet & styrka (oavsett storlek & form), och på mig nu en soon-to-be mjölkmaskin haha. Men det kanske bara är jag. Är uppvuxen med att tuttar inte är något som behöver skylas. // Kenza

Är man gravid får man uppsvällda bröst.
Det kallas biologi, inte ”Bauchickabauwauuuuuuu-porr”.
Ser man och tolkar in porr i det så har det nog mer med ens egna referensramar att göra än någonting annat tror jag.
Jag tycker bilden här under på Kenza är jättefin. Hela hon ska bli mamma, inte göra porrfilmsdebut.

Varför har så många mammor behovet av att läxa upp andra mammor? – Kenza och Dani

Vi pratar mycket om alla pekpinnar vi får hela tiden som gravida. Framförallt jag får dagligen flera kommentarer/meddelanden både här och på insta om att jag gör något fel som skadar min bebis, trots att jag har stenkoll på vad som är okej och inte okej och alltid letar fram fakta och/eller frågar min barnmorska om jag är osäker. Det finns så mycket gamla myter kring vad man får och inte får göra som gravid och det är synd att det finns så många som sprider så mycket okunskap! Istället för att bara ta reda på fakta. Lyssna på podden för att höra oss prata mer om det. Som vanligt hittar ni vår podd i apparna Podcaster, Spotify och Acast! <3

Avsnitt 4 – Alla dessa jävla pekpinnar
I fjärde avsnittet av När livet händer pratar vi om förlossning och våra förväntningar inför det nya livet. Är det bye bye till parrelationen? Kommer livet med bebis verkligen bli så jobbigt som alla säger? Och varför har så många mammor behovet av att läxa upp andra mammor? //Kenza

Jag tror det är för att ”mamma” rimmar på ”skamma”.
Det känns som det mest logiska.
Och ”logiska” rimmar ju på ”PEDAGOGISKA” och det är ju vad alla mammapoliser är!

Vad tror ni?
Och snälla – vad är det märkligaste ni sett en mammapolis skamma en annan mamma för?

Kenza och Aleks firar 10 år

Är det inte häftigt ändå, hur snabbt 10 år kan gå? Hur mycket som kan hända på 10 år? Första kyssen. Första semestern. Första gången vi sa de tre orden. Flytta ihop. Skapa ett liv ihop. Se världen ihop. Bli vuxna på riktigt ihop. Ett frieri. Ett bröllop. Och nu, det största och finaste av allt. Att få vänta vårt lilla barn. Att få min alldeles egna lilla familj är allt jag någonsin önskat.

Den 2a februari 2009 träffades vi för första gången. Jag, knappt 18 år gammal. Och han, 24 år. En riktig man tyckte jag. :-))) Grattis på 10-årsdagen älskling! Må det bli 10 år till, och 10 år till, och 10 år till…. <3//Kenza

Alla ni som var med och minns när Kenza mötte Aleks, upp med en hand.
Jag minns det som att det var igår. Hon kallade honom för Mr Valentine och skrev på sin blogg efter deras första möte att hon nog hade träffat sin blivande man.
Och så blev det.

Jag minns perioden före Aleks, när Kenza träffade det där stolpskottet från Kreta som försökte sälja smaskigt skvaller om henne till hennes ”värsta konkurrent” Blondinbella när det tog slut.
Men vad är det man säger? Man måste kyssa några grodor innan man träffar sin prins, och det verkar sannerligen Kenza ha gjort i Aleks.

Ska vi ta en trip down memory lane?

Jag tror inte det behövs någon drömtydare till detta

Det här har varit mina topp 3 obehagligaste drömmar (varning för känsliga!!) som har känts så JÄKLA verkliga:

– Jag är på gymmet och gör squats och helt plötsligt så glider hela min livmoder ut (med bebisen fortfarande i, dock med ena änden av navelsträngen kvar i mig) och ramlar ner i golvet. Skriker till Aleks att han måste hjälpa mig stoppa tillbaka livmodern.

– Jag har läst att det inte är bra att sova på rygg från och med tredje trimestern (ett stort blodkärl som leder blod till hjärtat kan bli klämd mellan livmodern och ryggraden pga tung livmoder) och har därför försökt börja vänja mig vid att bara sova på sidan. Så vad drömde jag här om natten då? Jo att jag vaknar upp efter att ha sovit på rygg hela natten. Då har allt fostervatten runnit ut i ryggen och i fostersäcken fanns ingenting kvar så livmodern hade skrumpnat ihop och jag kunde se konturerna av bebisen utanpå magen.

– Läste i en av apparna att man kanske kan känna delar av bebisen genom bukväggen nu. Så i min dröm inatt kunde jag känna Bebor väldigt tydligt. Låg och smekte magen och kunde känna och greppa händer, fingrar, naglar, näsa. Vaknar då upp och det är blod i hela sängen.. Ja, sen vaknade jag upp igen då fast på riktigt denna gång, kände mellan benen att det var torrt och sedan kunde jag somna om. // Kenza

Kenza delar med sig av sina mest obehagliga drömmar på bloggen och de är verkligen….speciella….
Jag minns alltid mina drömmar och har drömmar som följer tydliga mönster beroende på hur jag mår och min sinnesstämning. Jag läste någonstans att om man läser mycket böcker så minns man sina drömmar lättare eftersom hjärnan är van att skapa upp bilder, jämfört med exempelvis film och tv där hjärnan matas med bilderna utan att behöva göra något själv.
Jag vet inte om det stämmer, men det stämmer väl in på mig.

Vad är era galnaste drömmar?
Och känner ni igen er i det Kenza skriver – ni som varit gravida?

Dani vågade inte blir glad för sitt plus av rädsla för Kenzas reaktion

Veckans avsnitt handlar om våra graviditeter och allt kring det, ett avsnitt som är både känslosamt och lättsamt. Vi pratar bland annat om när Dani berättade för mig att hon var gravid, vilket var precis efter vårt 2a misslyckade IVF-försök. Alla dessa gravidbesked tog väldigt hårt på mig, det var som att en bitter och avundsjuk sida tog över och jag kände knappt igen mig själv. Att de var gravida gjorde inte mig mindre gravid för det? Jag var ju så ogravid man bara kunde va, så varför gjorde det så ont? Känslorna var svåra att hantera, men en stark vänskap och en förstående vän gjorde att vi tog oss igenom det. <3 //Kenza

I veckans avsnitt pratar vi om våra graviditeter. Vi pratar om när jag berättade för Kenza om min graviditet efter att dem precis misslyckats med sitt 2a IVF-försök. Och hur berättar man egentligen något som ska vara så fint och lyckligt för någon som själv misslyckats. Det var det svåraste jag gjort någonsin i mitt liv och vi båda stört bölade även om jag visste att hon givetvis blev glad för vår skull. Det viktiga här är att vara en förstående vän och försöka sätta sig i varandras situationer och förstå varandra. Detta var en sjukt jobbig tid för både mig och Kenza men vi tog oss igenom det precis som riktiga vänner gör. Man får helt enkelt låta det ta den tid det tar. Och några dagar senare efter vår gemensamma resa osv fick jag ett sms av K där de stod att jag kommer att bli världens bästa mamma och att hon är så himla glad för vår skull. Bara ett sånt sms betyder så himla mycket. Att hon tog sig tiden att glädjas mig i sin situation är bland de finaste en människa kan göra. Vi får inte vara så hårda mot varandra och man får absolut inte säga att någon är en elak person som inte kan glädjas andra. Man vet aldrig hur man kommer reagera förrän man själv sitter i den positionen och vi alla är så olika där ute. Visst? //Dani

Det här låter som en riktigt jobbig situation för alla inblandade.
För Dani som inte vågade berätta om och vara glad över sin graviditet av rädsla för hur Kenza skulle reagera, och för Kenza som förmodligen ville vara glad för sin kompis skull men inte var kapabel till det.
Det är ändå stort av henne att kunna erkänna att hon förvandlades till en både bitter och avundsjuk människa och att hon och Dani tog sig igenom det.
Frågan är hur det hade gått om Kenza inte själv hade blivit gravid och hur länge det var kaosigt mellan dem?
Dani är beräknad till slutet av februari viket betyder att bullen började bakas någon gång i majs sista halva och Kenza plussade under den här resan till Falkenberg i slutet av september.

Man kan givetvis inte veta exakt hur man reagerar när man drabbas av chock eller andra traumatiska händelser, huvudsaken är att man försöker be om ursäkt och ställa saker och ting till rätta om man betett sig illa vilket Kenza måste ha gjort här.
Stort och fint att dela med sig av det här av både Kenza och Dani.

Vill man heller lyssna på ett lite mer uppsluppet avsnitt så kan jag rekommendera avsnitt 1 där Kenza berättar om hur bajsade på sig inne på toaletten eftersom hon använde toastolen till att spy i. 
Sådan humor har jag, så jag skrattade gott. 🙂

Har ni varit i en liknande situation som den som drabbade Dani och/eller Kenza?
Hur gjorde ni? Löste det sig eller blev vänskapen förstörd?

Tack för tips!

Kenzas pose på röda mattan

Och så en liten rödamattan-bild som jag hittade hos Bindefeld!

Okej ja, jag borde ha övat in en annan pose. Fan, jag som hade lovat mig själv att inte bli en sån som håller på magen (muttan?!) på alla bilder. Men sen så är man där själv och vill inget hellre än att hela världen ska se ens lilla mage. Ens dyraste lilla skatt. Är medveten om att jag ser jättetöntig ut, stolt men töntig haha. //Kenza

Är det någonting att störa sig på? Att Kenza vill visa upp sin gravidmage för hela världen?
Vissa verka tycka det nämligen och jag förstår inte riktigt varför?
Så är det väl med allt?
När man är nyförälskad vill man skrika ut sin kärlek för hela världen att höra och är man nyförlovad så ska ringen visas upp i tid och otid.
Och nu – när man som Kenza blivit gravid mot alla odds så är det väl klart att magen med bebisen i är det finaste hon har att visa upp och vill göra så?

Ja, det ser kanske lite töntigt ut när man ser 18 likadana bilder på henne, men what’s the harm in that?
Det här är förmodligen det största som någonsin hänt henne och om hon, harmlöst, vill hålla runt sin bebismage – låt henne göra det då utan att smolka ner glädjebägaren.
Heller en hand på magen än det här sättet att visa upp sin gravidmage på. 😉

Bildkälla.

Skilsmässa för Kenza

Ja, visst var det lite baitigt men jag kunde inte låta bli. Inte när hon envisas med att kalla sina tjejkompisar för ”frugor” till höger och vänster. 🙂
Kommentarerna har ramlat in som näthat efter en glidtackling (2 soon?) om varför Kenza och Klara (Tan by Klara) inte längre umgås eller följer varandra på Instagram, och nu har Kenza svarat på sin blogg att de gått skilda vägar men att hon avser att hålla anledningen privat. 
Keeping it classy, ya’ll!

Men Klara är då alltså inte Kenzas ”fruga” längre.
Innebär det att titeln återgår till ”original-frugan” då – vilket var Tyra – eller är positionen ”up for grabs”?
Kenza kanske kan hålla en liten audition bland sina tjejkompisar för att se vem som bäst förtjänar att kallas för hennes ”fruga”. Sprida ut lite falska hemligheter för att se vems käft som glappar, ringa mitt i natten i ett akut nödläge och se vem som kommer först och andra liknande uppgifter. Vad tror ni om det?

Så kan vinnaren sedan ge ett tårdrypande tacktal på Instastory där hen tackar Gud, MTV och alla sina fänz för denna fantastiska utmärkelse.
”JAG ÄLSKAR EEEEEER!!!!!”

Kenza är näst på tur att stämmas av KO

Kenza är näst på tur att stämmas i Patent och Marknadsdomstolen av KO efter att de ansett att hon gjort smygreklam för Chimi Eyewear.
Hon tycker tvärt emot och menar på att hon bar glasögonen av egen fri vilja och att det inte hade någonting att göra med faktumet att Chimi Eyewear hade betalat den resa hon var på – där syftet var att marknadsföra just dessa glasögon.
Titeln på inlägget var även ”CHIMIEYEWEAR” – något som gör att det inte riktigt verkar vara en ren tillfällighet att det blev just dessa glasögon hon tryckte på nosen inför den här plåtningen. (Tillägg: Sorry, det var Bianca som hade den titeln. Kenzas inlägg hette ”Coconuts”.

KO vinner kanske, eller så gör Kenza det i rätten – huvudsaken är att frågan tas upp och att det kommer ett par prejudicerande domar att förhålla sig till. 
Oavsett VAD utfallet blir!
Branschen måste bli tydlig, med tydliga riktlinjer och då är det här vägen att gå.
Och skulle Kenza mot förmodan fällas av PMD så vet vi ju vem som med största sannolikhet är näst på tur:
Bianca Ingrosso.
Varför?

Frågor på det?

Kenza delar med sin av sina tidiga gravid-tankar

28e september. Jag är gravid idag också. Jag känner det så tydligt, det strålar och värker i livmodern och ner i ljumskarna och låren. Det känns så jävla sjukt!! Är så lycklig. Igår var en av de bästa dagarna i mitt liv. Att se glädjen och tårarna i Aleks ögon, att känna hans hand och pussar på min mage, att försiktigt börja prata lite om vad som sker nu och att tänk så blir det en juni-bebis.

Det första jag tänkte på nu när jag vaknade var vårt lilla mirakelfrö. Kämpa nu, vi vill så gärna att det blir just du som kommer till oss. Din pappa har hållit sin varma hand på mammas mage hela natten för att värma dig.

29e september. Oron har tagit över. Jag är livrädd för att detta ska tas ifrån mig. Håller andan varje gång jag går på toaletten, är så rädd att det ska vara blod i trosan. Jag tog även ett nytt test idag vilket jag inte borde ha gjort. Strecket är starkare än för två dagar sedan, men jag hade nog förväntat mig ett ännu starkare streck. Försöker intala mig att det fortfarande är supertidigt, vissa får inte ett plus förrän 14 dagar efter ägglossning och jag är bara på 13. Aleks har sagt åt mig att inte ta fler tester, men jag måste. Måste få se att detta ökar som det ska.

30e september. Idag är testet mycket starkare och jag kan andas ut. Jag ÄR verkligen gravid. Eftersom att jag tror att jag hade ägglossning för två veckor sedan så går jag idag in i vecka 5. Det känns så overkligt. Aleks pussar på magen, smeker den och frågar hur lilla sesamfröt mår. Kan inte fatta att detta äntligen händer.

Symtom vecka 5-6: stora ömma bröst, värk/ilningar i livmodern som strålar ut i ljumskar och ner i låren. Som mensvärk, fast det varar bara i någon minut och sedan slutar det. Trött och riktigt frusen. Övrigt mående: lycklig men orolig och otålig. Tiden går så otroligt långsamt. //Kenza

Tidigare idag var Kenza med på Nyhetsmorgon för att prata om kampen för att bli gravid – KLIPPET HÄR – och även på sin blogg delar hon öppenhjärtligt med sig om sina tankar efter att hon plussat. 
Hon skrev dagbok vid sidan om bloggen (tänk, man KAN göra det) och trots att det vara är små, korta stycken så vibrerar de av känslor.

”Kämpa nu, vi vill så gärna att det blir just du som kommer till oss. Din pappa har hållit sin varma hand på mammas mage hela natten för att värma dig.”

Tänk om Ivyrevel lanserade en gravidkollektion i samband med Kenzas graviditet?
Vore inte DET något? Då skulle kanske till och med JAG kunna ha deras kläder.
Mer än en gång har jag stått och bläddrat i fina tunikor, bara för att upptäcka att jag står inne bland mammakläderna. Och nej, det har inte hindrat mig, utan det har stått ”mama” på lappen i nacken på ett flertal kläder som hängt i min garderob genom åren.
De är SÅ bekväma!
Vid rejäl mensvärk har jag varit SÅ sugen på sådana där jeans med resår över magen. Ni vet – sådana där byxor man kan snatta vattenmeloner i utan att åka fast. 😉