Skolmat – ett ständigt dilemma tydligen

Hur som. Lokalerna är inte det egentliga problemet. Det är maten. Anna Whitlock serverar endast vegetarisk mat … bortsett från fisk och kyckling. Jag har inget emot det, i synnerhet inte då jag förstått att det är vällagad mat.

Men.
En dag i veckan har talibanen lunch först 13.00 och nu har det hänt ett par gånger att maten är slut när deras klass kommer. Det är fullständigt oacceptabelt. // Monas Universum

Under hela min uppväxt hade jag sällan någonting att klaga på när det kom till skolmat, men jag har förstått att det inte är en upplevelse som delas av alla.
Monas Universums dotter har börjat på en skola inne i stan som för tillfället renoveras, så en extra 700 elever har i stället knölats in på en annan skola där de….tja..inte riktigt verkar få plats eller ha kapaciteten att utfodra dem.
Enligt Mona så har maten varit slut flera gånger när hennes dotter kommit för att äta och då kan man ju börja undra över vad det är som försiggår här. Är de så pass usla på att beräkna mängden mat till eleverna, eller har de helt enkelt tagit pengarna öronmärkta för skolmaten och lagt dem på något annat?

Man kanske inte ska jämföra olika skolors bespisning rakt av men när jag läste Monas inlägg blev jag nästan lite förbannad. (Sekundär-förbannad å elevernas vägnar)
Hur kan matsituationen vara så här katastrofal på en skola inne i stan, samtidigt som en annan framstår som rena rama lunchrestaurangen i jämförelse?

Det här erbjuds eleverna varje dag i lunchmatsalen på en annan gymnasieskolan, också inne i stan:

– Två vanliga rätter att välja mellan
– En vegetarisk rätt
– En vegansk rätt
– En jättestor salladsbuffé med edamamebönor, linser, keso, hemmagjord hummus och andra röror
– En pastasallad
– Dagens soppa
– Mjuka bröd, fil och flingor
– Bubbelvatten

Hur kan EN skola erbjuda allt detta, medan en annan inte ens lagar tillräckligt mycket mat för att räcka till alla elever?

Hand upp, alla tanter!

Men, jag skulle inte prata om ögonmasken utan om öronproppar. Kärringvarning på det också men hey, I don’t give a fuck för det här m å s t e ni testa. Jag har gått igenom femtioelva varianter och för några månader sedan hittade jag det enda par på marknaden som faktiskt sitter i hela natten. //Monas Universum

Jag är själv känsligare än valfri millenial-snöflinga på nätet när jag sover och kan liksom störas av att någon andas i samma rum som jag när jag ska sova.
Inte för att skryta men jag har förmodligen testat fler olika typer av öronproppar än någon annan människa i hela världen.
Jag sover med huvudet åt sidan så alla proppar som ska in i örongången – likt de Mona rekommenderar – gör svinont efter ett tag och går alltså fetbort.

Men här är mitt tips till er.
Min gåva till er, alla lättväckta satar där ute, som också i desperation övervägt att kväva alla som andas högt med en kudde.
Silikonproppar. Ingenting som ska in i örat, så ingenting som kan göra ont.
Ja, bortsätt från om man som jag lyckas baka in polisongerna i proppen under natten. Det kan göra ont om man inte är med.

Varning för att dina husdjur kan bli aningens besatta av att äta upp dina öronproppar så lämna dem inte framme.
Bara ett tips.
THK lärde sig klättra i bokhyllan på jakt efter en öronpropp, och ni som vet hur han ser ut, förstår vilken prestation värd ett bragdguld det är. 🙂

Mona modererar kommentarerna på Magdalena Graafs blogg

Mona tar hand om mina kommentarer. Så jäkla tacksam för att hon pallar. Vet inte om hon läser och godkänner allt. Eller om allt hamnar i sopen? //Magdalena Graaf

Vi pratade lite om det här med läsare. Om ni bara VISSTE vad folk skriver för skit.
Det är hennes eget fel att hennes son dog.
Hon är ett knarkarluder, ”för det har jag hört av andra”.
Hon ser äcklig ut när hon är så smal.
Det är vidrigt hur hon kan gå omkring utan behå under kläderna.
Hon har fula barn.
Hon är en skitdålig mamma.
Hon är en djurplågare
. Och så vidare. I all oändlighet. //Monas Universum

Helt ärligt, hur är man funtad om man skriver till en mamma att det är hennes fel att hennes son dog?
Eller egentligen, hur är man funtad om man skriver någon av kommentarerna här ovan?
Influencers som byggt sitt varumärke kring sin person har ibland svårt att skilja på privat och jobb, just för att de är sitt företags varumärke och då är risken stor att de inte vet vad som är vad längre och istället tar ALL kritik som personlig.

Men det sagt så kan vi enkelt konstatera att ingen av kommentarerna här ovan varken handlar om Magdalenas yrke som influenser eller hennes varumärke.
De ratade kommentarerna som Mona skickat direkt i sophinken attackerar Magdalena på ett väldigt personligt plan som på intet vis har med hennes varumärke att göra. De skrivs enbart för att göra henne så illa som möjligt, och hur gör man det enklast om inte genom att blanda in hennes barn?

Det har noll och ingenting med hennes varumärke att göra utan är ingenting annat än en personlig kränkning från början till slut och jag håller med Mona här.
Magdalena ska inte behöva se dessa vidriga kommentarer från människor som inte drar sig för att använda hennes barn emot henne för maximal utdelning.

Monas Universum om sitt stundande hovrättsförhandling

Jag är osäker på vad lagen säger om utpekande publicering här och i Cissi Wallins fall, så för att ta det säkra före det osäkra så har jag bytt ut Monas identifierande av målägande till X.
Jag har ställt frågan till min chefredaktör så jag vet inför framtida texter.

I förra veckan träffade jag min advokat, David Massi. Vi har ju överklagat min dom till hovrätten och det är fler som undrar varför.

Svaret är enkelt. Jag blev dömd till 3 månaders fängelse omvandlat till villkorligt samt 70.000 i skadestånd till X. Och så 8.000 kr till staten. Just det ja, X ville ha ränta på hans 70.000 också.

David tyckte inte domen var okej så han överklagade. Risken vi löper är att jag får ett hårdare straff men vet ni, I don’t care. Har inga som helst problem med att sitta i fängelse för att ha berättat min dotters historia om X våldtäkter.
[…]

Det här med att jag är dömd för grovt förtal och därmed är kriminell, har givetvis kostat en del. Jag är väldigt noga med att tala om att jag i lagens mening har gjort något kriminellt när företag kontaktar mig för samarbeten här i bloggen. Givetvis är det en del som får hicka och avstår från att återkomma.

Men, så finns det dom som uppenbarligen tycker att jag har gjort rätt eller som inte bryr sig. All kärlek till dom. Känner jag.

Min rättegång kommer ske efter att Cissi Wallin haft sin. //Monas Universum

Jag känner mig kluven i den här frågan. 
Samtidigt som jag värnar om vårt rättssamhälle så tycker jag att det är galet att brottsoffer inte ska kunna berätta om vad de varit med om utan att riskera att dömas för förtal.
Jag tycker det är tragiskt att förändringen gällande förtal – att det nu går under allmänt åtal istället för enkilt – som kom till för att skydda unga tjejer som utsatts för hämndporr etc, nu istället utnyttjas av män som Fredrik Virtanen.

Jag har ingen som helst lösning på det här problemet, utan känner bara att det skaver.
Fokuset blir helt fel – lite som när åklagare frågar tjejer som utsatts för våldtäkter hur fulla de var, vad de hade på sig och hur många de legat med tidigare, trots att det är HELT irrelevant.
Förhoppningsvis kommer den nya samtyckeslagen hjälpa till att skifta fokuset tillbaka på gärningsmannen, men något liknande behöver ske gällande förtal också tycker jag.
Som sagt – ingen aning om HUR – jag bara skriver utifrån ett önsketänkande perspektiv där lagstiftningen så som den ser ut idag inte riktigt fungerar.

Du behöver inte hålla med mig eller någon annan här, men det är ett känsligt ämne för många inblandade, så håll en god ton!

 

Team Hoarder eller Team Kasta och sortera?

 Vi bestämde gemensamt att vi skulle rensa hårt bland våra personliga minnen vi har med oss från våra uppväxter.

Mina grejer fyller en h a l v flyttkartong. Maken uppgav att han minsann rensat ”som fan” och det som var kvar rymdes i … 5 flyttkartonger. Jag orkade inte tjafsa utan tänkte att, ”bättre än innan i alla fall”. 

Nu passade jag på att öppna dessa kartonger för att försöka packa om det då jag har svart bälte i att just packa och organisera. Alltså, om folk bara kunde förstå vad han sparar på. //Monas Universum

Helt ärligt – om jag hade sparat mitt medlemskort i Dumleklubben – där Pernilla Wahlgren var frontfigur – så hade jag definitivt både laminerat och sparat det. Förmodligen hade jag satt upp det på kontoret, tillsammans med pappret med fotbollslandslagets alla autografer från 1994 eftersom man inte kan mäta sådana dyrgripar med monetära mått. 
Med andra ord så sparar jag mer än jag slänger och jag försöker inte ens motivera det med annat än att ”jag VILL!!!”
Och hör sen…

Jag kan inte minnas att jag någonsin fick en röd Dumle-tisha, så harkel, harkel…
Kan man skicka sitt klagomål direkt till Wahlgrenskan tror ni?

Någon mer som var med i Dumleklubben?
Eller ”Super kid Club”? Det var fritidsresors barnklubb och jag fick deras LP-singel hemskickad en jul. Och jag kan den fortfarande utantill vilket jag inte vet om det är imponerande eller lite oroväckande…?

På en solig strand, i ett främman’ land
Är vi alla pirater på ett skepp av sand
Vindarna för oss just dit vi vill
Vi seglar fast vi sitter still
Är ni med?
Vi är med, kom igen, två, tre

Någon mer?

Haff?

Äldsta och yngsta dottern satt vardagsrummet igår och pratade. Plötsligt hör jag ett ord jag inte känner igen.

Maken är dock snabbare: ”Haff?”
Döttrarna i korus: ”Ja, vet du inte vad haff är?!”
Jag låtsas som om jag är djup inne i nåt mail på laptopen och vägrar låta dom fatta att inte jag heller har koll.

”Nä, jag vet inte vad det är, borde jag det?” säger maken.
Döttrarna skrattar knäskålarna ur led och talibanen utbrister: ”Hahaha, det märks att det var länge sen du var ute på marknaden!”
Då fattar i alla fall jag, men maken ser fortfarande ut som ett frågetecken.
”Ragg, pappa, R A G G!

Alltså, är vi ensamma om att aldrig hört det ordet förr? //Monas Universum

Mona och hennes man undrar om de är ”stenålders” eftersom de aldrig hört ordet ”haff” och det skulle jag säga att de förmodligen är, på samma sätt som jag själv nog också är det.
Haff?
Aldrig hört talas om!
Hugg däremot, det vet jag betyder ragg!
HAFF?
Jag antar att man ”haffar” någon?

Av Monas kommentarsfält att döma så är vi kanske många i denna dinosaurieklubb då det bara är två stycken som hört talas om ordet inne hos Mona?
Finns det någon anledning till att alla orden börjar på bokstaven H?
Hugg, hemsläp och nu haff.
Finns det fler?

Kan vi komma på en ny variant för den gamla klassikern, KK?
Eller en helt ny kombon – HH?
”Hem-Haff”?

TILLÄGG:

Jag kommer inte tillåta EN enda kommentar om Flashbacktrådar eller liknande! Diskutera inlägget, eller låt bli! 

Nu är jag hemma i Stockholm igen och kommer ha bättre koll.

Jag har precis städat upp det här kommentarsfältet.
Om JAG ska skärpa till min ton så kräver jag detsamma av er!

Ett nytt ord för mig – samvetsrätt

Jag har hela tiden varit inställd på att rösta på KD i EU-valet men när allt rabalder kring herr Adaktusson satte igång drog jag öronen åt mig. Alltså, jag fattar att EN persons beteende inte ska vara avgörande för ens politiska val och även om jag hade svårt att smälta hans 22 röstningar mot abort, så fick jag däremot total härdsmälta när jag även insåg att han röstat för samvetsrätt: det vill säga; en gynekolog/barnmorska ska ha rätt att säga nej till att utföra en abort. Här kanske folk kan tycka att det inte spelar så stor roll, det finns ju många andra, men se på Italien t ex; de har samvetsrätt och 70% av deras gynekologer/barnmorskor vägrar abort, vilket leder till oerhörda konsekvenser för de kvinnor som väljer en illegal utövare.

Först tänkte jag att, okej, jag behöver ju inte rösta på just precis Adaktusson, det finns ju andra. Samtidigt var jag jefligt irriterad på att Ebba Busch Thor inte plockade bort honom ur partiet ögonaböj. Men, jag var helt på det klara med att KD skulle få min totala röst.

Tills jag läste på lite och såg att även Ebba är för samvetsrätt.

Hur man blev av med en väljare på 0,2 sekunder. //Monas Universum

Jag har känt till konceptet ”samvetsrätt” – det är väl vad den där ihärdiga barnmorskan Ellinor Grimmark härjat om, inte sant – inte inte ordet i sig.
Mona fick en intressant fråga i ämnet som hon svarar på i det här inlägget – för var går i så fall gränsen för Samvetsrätt?
Vad mer ska man kunna neka människor under förevändningen att man hävdar sin ”samvetsrätt”?
Socker? Fett? Kött? Alkohol?
Katrin Zytomierska hade nog kunnat gå riktigt bananas på sockrande människor under sin värsta LCHF-period, tror ni inte?

 

Monas Universums dokusåpaliknande följetång om sin rättegång

Mona fick vakterna att glatt posera för kamera. Jag har täckt över deras ansikten.

Kanske är det ett sätt för henne att bearbeta det hela på, men det är svårt att inte förstå vad kritikerna som anser att Mona mjölkar ut hela den här tragiska situationen så mycket bara går på bloggen menar.
Det här är en riktigt click baitande följetong med allt från poserande säkerhetsvakter till allvarsamma ansikten som blickar in i selfiekameran.

Men… av kommentarerna att döma så sitter Monas läsare som på nålar där hemma framför datorn med popcornskålen i högsta hugg och bara väntar på nästa avsnitt.
Kanske är det som det som man säger – När verkligheten överträffar dikten.
Släng dig i väggen, Camilla Läckberg – här är det spänning på hög nivå, av och med….
Monas Universum – coming to you semi-live from the rättegång in Stockholm.

*DUN DUN DUUUUUUUN*

Monas Universum trodde att hon skulle bli dömd till fängelse


Bildkälla: Monasuniversum.se

Jag är åtalad och det står utom allt tvivel att jag k o m m e r bli fälld. Grovt förtal är, som jag tidigare skrivit, ett av de allvarligaste brotten vi har i Sverige. Hur otroligt det än låter. Straffsatsen är max 2 års fängelse men då jag aldrig tidigare varit i klammeri med rättvisan tror min eminenta advokat David Massi att det i värsta fall blir 6 månaders fängelse, böter samt skadestånd. Kanske mer. Man har, vid max 6 månaders fängelsestraff, möjlighet att ansöka om fotboja. Jag känner efter igen. Vidhåller att jag inte gjort något brottsligt men känner att, om nu lagen anser det, så låt det då bli så. //Monas Universum

Efter att Monas Universum vid upprepade tillfällen hängt ut en person i sin närhet som pedofil så ägde rättegången mot henne rum för några veckor sedan.
Nu verkar det satt utom rimligt tvivel – enligt Mona själv – att hon kommer bli dömd till fängelse. Mannen ska ha överklagat den tidigare domen.

Jag verkar ha missförstått inlägget.
Detta är skrivit bakåt i tiden, innan rättegången.
Hon undslapp med blotta förskräckelsen då kanske? Men enligt er som kommenterar så hart Mona överklagat och hoppas då bli frikänd, samtidigt har åklagaren gjort samma sak. Överklagat alltså.
Trots detta så ångrar Mona inte ett enda ord hon skrivit.

Eftersom hon inte tidigare haft med rättsväsendet att göra så trodde hennes advokat på en dom på 6 månader. Maxstraffet är 2 år.
Vid 6 månader har man möjligheten att ansöka om fotboja istället för fängelse.
Enligt Kriminalvårdens hemsida så gäller följande för att fotboja ska kunna övervägas: