My Martens något flexibla Coronadiagnos

Varför säger My Martens till Expressen att hon misstänker att hon själv hade corona för en månad sedan, när hon avslöjat i sin blogg att hon testades för det på sjukhuset och att svaret kom tillbaka som negativt och att hon då diagnostiserades med influensa?

Hon testades alltså av sjukvården enligt henne själv.
Ingen självdiagnostisering baserat på ett onlinetest taget hemma i soffan alltså.
Test. Tops i näsan, någonting hon också beskrivit på bloggen.

Antingen har hon, eller så har hon inte testats för corona med tillhörande negativa svar.
Det är så långt ifrån en tolkningsfråga som man kan komma.
Varför ändra sin historia till Expressen? Eller har reportern fått alltsammans om bakfoten?
Så kan det ju givetvis vara…

Tack för tips!

Barns integritet

 

Ibland undrar jag hur avtrubbade vi människor egentligen är.
Har gränsen för vår egen integritet så till den milda grad suddats ut, att vi inte längre ens reflekterar över någon annans och var den gränsen i så fall kan tänkas gå?
Extra påtagligt blir det på sociala medier, och särskilt när det kommer till influencers barn.
Vill My Martens exempelvis fota sig själv på sjukhus från 18 olika vinklar och med handens infart i lite motljus med porträttläget på för effektfullt suddig bakgrund, så för all del – gör det!
Du är vuxen, lägg ut vad fan du vill, men jag tycker inte att bilderna på hennes son från sjukhuset känns helt hundra.
Han ligger på en brits i bakgrunden med ansiktet vänt mot kameran som My använder för att ta effektfulla selfies med, på sig själv i förgrunden och med sonen lite bakom.
Det finns flera anledningar till att ta en sådans foto, kanske vill hon skicka det till sin sambo eller till sonens pappa – det har jag ingen åsikt om, men att publicera flera stycken snarlika bilder på sonen i ett ganska utsatt läge, ackompanjerat med målande beskrivningar av hans fysiska mående känns gränslöst på något vis, men det är ju inte första gången My gör så här. Här är ytterligare ett exempel.

Barnkonventionen blev svensk lag 1 januari 2020 och ordet på allas läppar var då ”sharenting” – alltså vad föräldrar väljer att dela och publicera på sina barn i sociala medier och hur detta nu skulle begränsas..
Nu skulle minsann barnens integritet vägas in och förhindra att föräldrarna publicerar pinsamma, skämmiga eller rent av utlämnande bilder och texter om barnen utan deras samtycke.
Det lät ju skitbra!
Har någonting hänt sedan 1 januari 2020?
Nä.

För hur ska den här nya lagen efterlevas, vad och till vem kan man anmäla övertramp och stipuleras det verkligen i Barnkonventionen att det kan vara ett lagbrott att publicera bilder på sitt barn utan att först be om lov?

 I barnkonventionen står ingenting som att lägga ut bilder i sociala medier däremot så lyfts det fram barnens rätt till privatliv och barnens rätt att komma till tals. Men regleringen för vad som kan läggas ut i sociala medier måste regleras i andra lagar inte i barnkonventionen, sa Elisabeth Dahlin, Barnombudsman när hon gästade SVTs morgonsoffa i höstas.
Enligt henne finns det inte någon lag som säger vad man kan och inte kan göra och menar att Barnkonventionen kommer att behöva prövas mot andra lagar när den träder i kraft.
Det pågår just nu en utredning kring hur andra lagar kan behöva justeras utifrån Barnkonventionen. Där är inte bilder i sociala medier med än men det kan hända att det lyfts in där.

Barnkonventionen är inte över alla andra lagar, grundlagarna går före. Där kommer man att behöva pröva och kanske se över om barn själva ska kunna klaga. Jag tror att det kommer att vara en prövning som vi kommer att kunna se under de närmaste åren. 

Jahapp!
Blev man något klokare? Inte mycket, känner jag spontant…

Det är många, många föräldrar som är smått gränslösa i vad de publicerar på sociala medier, men en ”vanlig” förälder har inte den räckvidd som exempelvis en influencer som My Martens har. 
Nu har nämligen Mys bilder och beskrivningar av sonens sjukdomstillstånd plockats upp av Aftonbladet, som hade den goda smaken att täcka över sonens ansikte, men allt annat berättar mamma My gladeligen för Aftonbladets alla läsare. Jag undrar om sonen, som varit content/innehåll på My Martens sociala medier i större delen av sitt liv, ens känner till att han borde bli tillfrågad innan My publicerar någonting på eller om honom och att han faktiskt kan säga nej?

 

Bör föräldrar äta samma mat som sina barn?

Jag fuckade upp tidsinställningen. Det här skulle kommit kl 12. 😔 Förlåt.

Jag tänker att en av anledningarna till att hela familjen äter samma mat är man kanske inte orkar ställa sig att laga olika mat till vuxna och barn när man kommer hem efter jobbet, skolan, förskolan, aktiviteter och allt annat som ens liv kan tänkas innehålla?

Brukar ni som har barn, äta samma mat som dem eller äter ni något annat?
Kanske sitter du på ett grymt tips som underlättat för dig som du vill dela med dig av eller tycker du att det här med olika mat är trams?

Om du tycker det, vem är det i så fall som ska anpassa sig?
Ska föräldrarna äta en mer barnanpassad kost eller är det barnen som får anpassa sig?

Ändrad diagnos för My Martens

Kommentar från detta inlägg.

Det är kopplat till min andra diagnos. ADHD.

Det kom som en chock…. Men ändå inte.  Jag har aldrig känns mig som en ”sån där” adhd person som inte kan sitta stilla tex.

Det har ingenting med att just sitta still att göra har jag förstått nu. Det finns dessutom en hel drös med olika typer av ADHD. stunden. […]

Nu måste jag lätta upp detta tunga men samtidigt befriande inlägg, Nu ska jag föröka göra som Viktor Frisk, jag ska omvandla mina diagnoser till min SUPERKRAFT!// My Martens 2018/04/24/

I april 2018 avslöjade My på sin blogg att hon blivit diagnostiserad med ADHD, någonting som kom som en chock för henne.
Igår fick hon en fråga på sin blogg om huruvida hon medicinerar för ADHD, och då svarar My att hon fått en felaktig diagnos och faktiskt inte har ADHD och hänvisar till ett tidigare inlägg som jag tyvärr inte kan hitta, men varför skulle hon ljuga om det?
Det som styrkte diagnosen var resultatet av hennes utbrändhet och ingenting annat.

Jag undrar hur många människor som går runt med felaktiga diagnoser? 
Jag vet inte varför My fick genomgå en andra utredning men det känns inte som någonting som är så där väldigt vanligt förekommande, eller?
Tänk att gå runt och medicinera för en diagnos man egentligen inte har?

Läsarnas reaktion på My Martens rakade katter

 Indianen är hemma igen. Han dök upp i fredags och vi blev sams. Han rakade katterna, så nu är katthårs-problemet löst nån månad iallafall 😅

Dessutom ÄLSKAR Stina & Sture att vara rakade….🙏🏻❤️ // My Martens

My Marten pälshatande pojkvän Jonas har både långt och tjockt hår, som av bilderna att döma verkar vara utsläppt för det mesta.
Tänk om My, helt plötsligt skulle få panik av alla hans långa, mörka hårstrån som hamnar överallt? (det vet alla som haft långt hår)
Skulle hon få raka av honom allt hår då?
Det känns väl rimligt ändå?

Han behöver ju sitt långa hår lika lite som han verkar anse att katterna behöver sin päls. Nästan mindre, då  hans hår enbart sitter på huvudet och mer är del av en image utan direkt funktion, medan katterna blir av med hela sin beklädnad.

Mys läsare tycker synd om katterna och kan inte begripa hur My kan tillåta honom att raka dem. 
Hon menar att katterna älskar att vara rakade, men hur hon kommit fram till det är högst oklart.
En katt-viskare kanske?

Var går gränsen mellan det privata och publika?

Gränsen mellan vad som är lämpligt att dela på sociala medier och vad som kanske borde få förbli privat verkar hela tiden skjutas framåt på ett sätt som får mig att undra om den någonsin kommer stanna upp och bli den solida brytpunkt som många verkar behöva.

My Martens har nämligen publicerat ett inlägg där hon i detalj beskriver ett bråk hon haft med sin fästman där hon lämnar ut honom på flera sätt som inte kan beskrivas som någonting annat än integritetskränkande härskartekniker eftersom hennes plattform är betydligt större än hans.
Jag förstår inte hur hon tänker att det här blogginlägget ska hjälpa deras situation och få dem närmare en lösning?
Risken finns väl att han inte ens kommer vilja prata med My och försöka lösa problemet eftersom det alltid finns en överhängande risk att hela samtalet hamnar på hennes blogg.

Många kommentarer under inlägget handlar om vad Mys läsare anser om hennes fästman och hans beteende, men få verkar reflektera över att:
1. inlägget är givetvis vinklat utifrån Mys synpunkt och
2. oavsett hur omoget han betett sig eller inte betett sig så borde den informationen inte ens finnas tillgänglig för läsarna att ha en åsikt om. Det borde stannat mellan deras fyra ögon och om My känner att hon behöver ventilera det hela med någon – ring en vän.
Basunera inte ut de mest privata delarna av förhållandet på din stora blogg som en styrkedemonstration bara för att du kan.
Man får inte vara så här vårdslös med sin relation.
Är det omoget att ta av sig sin förlovningsring bara för att man är osams? Absolut, men det är det också att använda sin stora blogg som ett vapen för att vinna bråket.
Och två fel gör inte ett rätt.

Vad är viktigast?
Att komma fram till en lösning eller att gå segrande ur just den här striden till vilket pris som helst?
Jag vet vad jag hade valt…

Jag hoppas att My tagit ner sitt inlägg när det här publiceras och att fokus kan få handla om Mys beteende, snarare än innehållet i hennes inlägg.
Det är också därför jag inte tagit med mer än någon enstaka rad ur texten. Den borde aldrig ens ha publicerats från första början.

Tack för tips!

Kaloriskräck?

Recept Nötbröd!
-En favorit i repris =)
Detta är ett av dom godaste bröden som jag vet… Förra gången som jag delade detta receptet så var det vissa som påpekade att det har mycket kalorier. Absolut, nötter har högt ”kalorie” innehåll. Dvs energi.

Men det är BRA fetter, rena produkter och galet gott! Så länge man har koll på sitt HELHETSINTAG, och planerar det så är det ingen fara. Det behöver inte vara tråkigt att äta nyttigt. // My Martens

Kalorier och energi – kärt barn har många namn, men nog tusan är ordet ”kalori” betydligt mer laddat än ordet ”energi”, trots att de betyder samma sak?
Kalorier och energi är våra kroppars drivmedel och utan det skulle vi inte överleva särskilt länge, men trots att de flesta känner till att det är så – inga kalorier, inget liv – så känns kaloriskräcken och jakten på genvägar till lägre energiinnehåll mer närvarande än någonsin.

Tydligen påpekades det att brödet som My publicerade receptet till hade för mycket kalorier i sig. För mycket? Jämfört med vad? Hur långt är ett snöre?
Man kan helt enkelt inte säga att det här brödet generellt innehåller för mycket kalorier eftersom att allting är relativt.
Är en skiva av detta bröd det enda du äter på en dag så innehåller det på tok för lite kalorier eftersom man som My skriver, måste se till helheten.
Kalorier är inte farligt, energi är inte farligt, kolhydrater är inte farliga och fett är inte farligt utan någonting som vi behöver för att överleva.

I en värld full av pekpinnar och förbud om än det ena, än det andra så vill jag verkligen lyfta fram det här, särskilt som jag tidigare varit kritiskt mot den typen av träningsstraff som Mys tränare Ako utsatte henne för.

En CamCamisk en trestegsraket

My Martens är redo att ta sig an några nya klienter och annonserar ut sina tjänster på bloggen.
Jag tog mig friheten att lägga till några egna förslag på förbättringsområden som JAG har. Hade hennes bild sett ut så här så hade jag sänt in min ansökan omedelbums.
Varför är det alltid mer ”allvarliga och seriösa” saker man ber andra hjälpa en med mot betalning?

Varför inte mer vanliga saker?
Tänk om jag kunde betala någon för att hjälpa mig med en trestegsraket av saker jag är kass på?
1. Hur man viker ”dra på-lakan” på ett sätt som inte får dem att se ut som ett inknögglat bylte i linneskåpet.
2. Hur man får sin katt att gräva ner sin skit i kattlådan istället för att vara ute på golvet och krafsa som en idiot.
3. Hur man skär en mango  Hur man lär sig hur olika temperaturer på kött känns och hur man temperar choklad.
Hur man bäst skär mango fick jag faktiskt ett tips om efter att jag skrev om det förra veckan, och tipset var ON FLEEEEEK! Så tack, Ulle!!

Helt ärligt!
Jag kan väl inte vara den enda? 🙂
Säg att även ni har en liknande raket av saker ni egentligen behöver hjälp med, men ingen att riktigt vända er till?

Det var billigt, My Martens!!

Kvinnan som slår oss alla i dålig korrekturläsning slumpar praktiskt taget bort sin senaste träningsresa för 1295 kr om man ska tro texten i hennes blogg.
Fatta hur många träningsresor jag skulle kunna köpa för samma peng som det kostar att köpa en enda Fendi-väska!

Hur lång tid tror ni det tar innan My går in och ändrar sitt uppenbart felaktiga pris? 
Just pris och datum kan vara bra att dubbelkolla en extra gång innan man publicerar en text, men förutom det har jag ingenting att tillägga av uppenbara anledningar. 😉

Tack för tips!

Barn och mobiler

Idag fick han som första mobil. Han fick en iPhone XS Max. En alldeles för ”dyr” present egentligen….
[…]

Men, anledningen till att jag vill att han ska ha en mobil är flera. Nu när han flyttat upp till huvudstaden så vill ja att han snabbt och enkelt ska kunna ringa sin pappa och sin bror. När han vill. Men jag vill också att vi ska kunna ringa varandra om jag tex lämnar honom ensam en stund.

Plus att man kan ha koll på vart han är genom spårning. Nu dröjer det innan han får gå själv. Men ändå! Jonas kommer hjälpa till så att han inte kan ladda ner/köpa något utan att jag godkänner 😎

//My Martens

Jag håller helt med My att det kan vara en trygghet att ens barn har en mobiltelefon, särskilt när de kommer upp i den ålder då de åker själva till skolan och aktiviteter. Om det skulle hända något eller om de behöver få tag på en förälder av någon annan anledning.

Däremot vet jag inte om jag tycker att det är så jättestort att ge ett barn en av de nyaste telefonerna, och definitivt inte en MAX – av två anledningar.
1. Barn har små händer. Om den slinker ut mitt grepp som en tvål, hur ofta kommer då inte ett barn lyckas tappa den i marken?
2. Barn är inte alltid de mest försiktiga och lägger kanske telefonen på ställen där de antingen glömmer kvar den, eller blir bestulna på den. Googlar man så ser man att ”mobilrån” bland unga är en snabbt ökande trend.

Men en mobiltelefon, det tycker jag absolut alla barn som rör sig själva ute ska ha.
Vid vilken ålder tycker ni att man som barn ska få en mobiltelefon?

Vill du också godkänna alla appar ditt barn laddar ner för att säkerställa att de inte kostar en massa pengar eller är olämpliga?
Jag rekommenderar det till alla föräldrar med yngre mobilbarn.
I så fall – gör så här: