Inbrott i Hugos och Paulas hus på nyårsafton

 

Vi hade inbrott på självaste nyårsafton. Vid tolvslaget ringde vårt larmcentral… Det känns jätteledsamt att någon/några har tagit sig friheten att bryta sig in i vårt hem. Vår allra tryggaste borg.
Jag skiter fullständigt i våra saker, men att dessa människor fått mitt hem att kännas otryggt känns förjävligt.
I fredags kom vi hem, och började gå igenom vad som fattades. Det var kaos. //Paula Rosas

Medan Hugo och Paula firade nyår i Mexiko så passade alltså någon eller några på att bryta sig in i deras hem och kränkande riva runt i det allra heligaste – deras hem.
Deras hem och deras privatliv. Fy fasen, alltså!
Jag lider SÅ med dem, att få känna sig trygg i sitt hem är väl det minsta man kan begära. Jag har inte varit med om inbrott – förutom i bil – men däremot anlagd brand som tack och lov enbart rökskadade stora delar av hemmet.
Jag vet inte om jag skulle vilja bo kvar i ett hus som någon brutit sig in i. Det känns nästan ”förstört” och fan vet om jag någonsin skulle känna mig lika trygg igen.
Men samtidigt vill jag ju inte tillåta att en hoper kriminella kör ut mig ur mitt eget hus…
Den är svår…

Är detta kanske baksidan av att hela tiden informera världen om vart man befinner sig vid olika tidpunkter?
Om inbrottet i Hugo och Paulas hus var planerat och inte bara ett hus som valdes på måfå, så hade tjuvarna säkert stenkoll på att familjen befann sig i Mexiko.
Att skriva på sociala medier att man är bortrest är något som alla säkerhetsföretag avråder från, för varför servera tjuven ett hus att kunna jobba ostört i?
Nu har ju Hugo och Paula sitt hus larmat vilket betyder att tjuvarna nog inte hann vara inne i det särskilt länge, men det är ju en klen tröst.
En enorm kränkning oavsett!

Hur resonerar ni?
Har någon av er utsatts för inbrott?
Hur gjorde ni?
Försvann känslan av otrygghet?

Samarbete vs samarbete

Influencer marketing har sannerligen tagit Sverige med storm.
Fler och fler företag vänder sig till bloggnätverk för marknadsföring och den traditionella printreklamen verkar vara på väg bort.
Den senaste tiden har jag flera gånger kommenterat fenomenet och hur jag tror att trenden kommer se ut under 2020.
Jag har en känsla av att följarnas förtroende för influencern kommer fortsätta sjunka i takt med att de gör fler och fler samarbeten, och speciellt då samarbeten där produkten de marknadsför är deras ”favorit” trots att det inte ens gått en vecka sedan influencern marknadsförde ett konkurrerande varumärke som givetvis också var hennes favorit.

Det här med att prata i ”jag-form” är enligt mig, en av sakerna som riktigt kan pulvrisera ett varumärke och dess trovärdighet på nolltid. Alla förstår nämligen att produkt efter produkt som visas upp, omöjligt kan vara en favorit.
Beskriv och presentera produkten i samarbetet för följarna istället och ta reda på vad de är ute efter, snarare än du själv.

Här kommer två exempel på min teori:
1. Alexandra Nilsson gör ett samarbete med företaget Swarovski och jag får känslan av att det är någon annan som skrivit inlägget åt henne då språket är helt annorlunda mot vad man normalt sett kan läsa inne hos henne.

Nu är det snart jul igen och jag vet exakt vad jag önskar mig i år. Smycken från Swarovski! I två år har jag fått presenter därifrån från Andreas, och jag blir lika lycklig varje gång. Swarovski är verkligen i min stil. Classy men också party, fast funkar ändå lika bra till vardags om man vill det. Ni vet ju att jag älskar allting som glittrar, men det får gärna vara i en stilren design så det inte tar över för mycket. I år har Swarovski en kollektion som heter Naughty or Nice, som handlar om ifall du har varit snäll eller lite stygg 😉//Alexandra Nilsson

Ta en titt på smyckena och säg mig om ni tycker att de känns som ”Alexandra”?
Jag gör inte det inte tyvärr men de kan ju också bero på att Alexandra erkänner att hon hittat på allt som stod i hennes inlägg. Hon kallar det hela för ”story telling” vilket mest låter som ett fancy word för hitttepå. Hon bygger alltså fiktiva scenarion som hon sedan stoppar in sig själv och sambon Andreas i.

Så storytelling alltså? Det gör ju inte direkt det lättare att lita på vad influencers tycker och uttalar sig om när till och med det här var visar sig vara fejkat. 

2. Paula Rosas gör ett samarbete för företaget Safiras klockor med bland annat Hugo som rekvisita. Trots att jag vet att Hugo nästan aldrig tar av sig sin Rolex och att Paula aldrig skulle sälja sin klocka av samma märke så tycker jag att reklamen är riktigt bra utformad.

De blandar exempelvis inte in sig själva och pratar inte om klockorna som sina favoriter utan Paula presenterar dem helt sonika för de potentiella kunderna.
Hon skriver ingenting om sig själv eller produkten som hon riskerar att kastas tillbaka i ansiktet på henne om hon någon gång skulle få för sig att göra reklam för en konkurrerande verksamhet.
Paula är helt enkelt en reklampelare som lånats ut till ett företag som Safira för marknadsföring på hennes plattformar.
De betalar för hennes plattformar, inte hennes person, personliga integritet eller åsikter, och det är någonting alla influencers skulle gynnas av ifall de tog informationen till sig.
Hon behöver inte blanda in sig själv hela tiden. Fokusera på det marknadsförande företaget istället och försök matcha det med följarna istället. Annars kommer det inte finnas så mycket trovärdighet kvar att förlora och det är trots allt det viktigaste en influencer har till sitt förfogande..

Vad är era åsikter om innehållet i det här inlägget?

Jag vill heller inte äta en fisk som betraktar mig när jag gör det…

Blev både full i skratt och kände frustration av kommentaren på mitt inlägg där jag åt helstekt fisk och hade svårt i att ögonen var kvar på fisken jag åt.
”Du vet att alla djur du äter har haft ögon tills den hamnade på din tallrik? Det kanske hade varit en bra grej.. Ska man äta djur så ska man också kunna kolla dom i ögonen innan man mumsar i sig. Tycker folk är så ignoranta!”  //Paula Rosas

Jag förstår vad personen som skrev kommentaren menar, samtidigt som jag skamset får gå och ställa mig i Paulas hörna då fisk som serveras på det här sättet ger mig rysningar och är någonting jag aldrig skulle kunna äta.
Det är förmodligen både ignorant och skenheligt av mig att göra så här, men det har varit värre.
Förr i tiden kunde jag inte ens ta bort köttet på en grillad kyckling då jag fick panik av att bryta leder mm på djuret vars hela kropp låg framför mig.
Någonstans vill jag inte bli påmind om att det är ett död djur som ligger framför mig och jag hör själv hur det låter när jag skriver detta. Extremt skenheligt!
Jag får kanske ta mig en funderare på det här med att äta döda djur ändå?
En annan sak jag ALDRIG skulle kunna äta är bläckfiskarmar med sugkoppar eller hela, friterade små bläckfiskar.

Hur resonerar ni? 
Tillhör ni skenhelighetens lilla klick här borta i hörnet eller är ni helt obrydda om sådana här saker?

Paula och Pischa släpper bok

Influencern Paula Rosas (fd Uribe) och Biggest Losertränaren Pischa Strindberg avslöjade igår att de ska skriva en bok med fokus hälsa, träning, föräldraskap och glädje.
Det är lite av en trend just nu att influencers skriver böcker, men de har sällan något vidare tema förutom sig själva.
Alla ska småfila på en självbiografi, även om de inte upplevt mer i sina unga liv än att det får plats i en broschy.

Den senaste tiden har det kommit flera influencer-böcker med temat ”träning”, böcker som känns mer befriade från pekpinnar, vikthets och annat ångestframkallande än många andra liknande utgåvor.
Jag gillar verkligen inställningen att man tränar för att må bra, inte för att bli smal och därför vill jag lyfta dessa två böcker. (Ej smygreklam)

Anna Suvanna Davidsson, Elin Junsjö Bjärkstedts bok om motvillig träning hittar ni HÄR på Bokus.

Min vän Terese bok som släpptes postumt är en bok för att få igång hela familjen med hjälp av 52 utmaningar.
Hela Tess vinst kommer skänkas till Cancerfonden, då det var cancer som så skoningslöst rykte bort henne från vänner och familj på tok för tidigt.
Den finns HÄR på Bokus om någon direkt känner att de vill köpa ett exemplar.

Paula undrar om Marcelo är lite sen i utvecklingen

Jag blir mörkrädd. Ponera att jag och Hugo skulle lämna varandra, eller bara ha ett vanligt bråk. Jag skulle ALDRIG, ALDRIG, ALDRIG dela det på mina sociala medier.

Tänker på detta drama som jag läste inne hos bloggbevakning.
I och med att jag är vän med Annica känner jag mig så otroligt stolt över henne. Att hon lämnade Marcelo och idag lever i en normal och sund relation.

För dessa tjejer som bråkar, har just Marcelo gemensamt. Vad gör han ens för att skapa detta kaos runt sig? Människan är lika gammal som Hugo på papper, men man börjar ju undra över den mentala biten.
Är han sjukt sen i utvecklingen från när man var tonåring? //Paula Uribe

Ja, det kan man fråga sig, för nog verkar det som Marcelo stundtals fastnat i någon typ av pre-pubertal gyttja.
Jag undrar hur lång tid det tar innan Marcelo skriver något liknande om Paula som han gjorde om Bianca häromdagen. 
Men jag håller med Paula här – att bryta upp från en destruktiv relation och läka och växa så pass mycket att man inte går i samma fälla en gång till med nästa kille är varken enkelt eller snabbt gjort, men Annica verkar ha gjort just detta.
Hoppas hon stortrivs i Kanada hos sin nya kärlek!

Om Paula Rosas någon gång vill sadla om och byta yrke

Jag har fått den SJUKASTE förfrågan! Detta tar alla jobberbjudanden med hästlängder. Efter mitt blogginlägg om branschbyte (läs inlägget HÄR) hörde Michelle av sig.

Michelle ska gifta sig nästa sommar, och frågade om jag skulle vara intresserad av att hjälpa till att planera hennes och hennes blivande mans bröllop😍 Alltså kan ni fatta????

1.Känner mig ärad för att ens få förfrågan

2.Vilket förtroende och ansvar jag skulle ta mig an deras bröllop

3.Jag NJÖT av bröllopsbubblan och vill mer än gärna in i den igen

4.Jag är en jävel på att strukturera och det skulle vara roligt att testa den egenskapen på riktigt

5.Jag vill mer än gärna bistå med hjälp för att göra någon annan lycklig //Paula Rosas

Paula har alltså blivit erbjuden jobbet att planera och styra upp bröllopet till en av sina läsare och verkar galet peppad på det.
När ni tänker på en bröllopskoordinator, vem ser ni framför er då?
Den hysteriska Monica Geller som planerar Phoebes bröllop med ett sekund-exakt körschema i Vänner eller den väna Mary Fiore från Bröllopsfixaren?
Och när ni tänker på en blivande brud, drygt en vecka innan den stora dagen, vem ser ni framför er då?
Ingen Bridezilla, en lätt Bridezilla, en mellan-Bridezilla eller en 100 %-ig Bridezilla som är beredd att bita huvudet av på alla från sin blivande man till bröllopskoordinatorn om något går det minsta fel?

 Jag har ett på tok för stort kontrollbehov för att bekvämt kunna överlåta något så stort till en annan person att styra upp.
Alla gifta läsare – Hade ni hjälp att koordinera era bröllop?

Brotten – en åkpåse och en träningsresa!

Är ändå inte detta den finaste varianten av resursanvändande, så säg?
Ida Varg svarar lite småisarkastihgt på en kommentar som undrar hon försöker ta död på sin son eftersom hon knölat ner honom i en åkpåse.
Sarkasmen verkar helt ha swooshat skribenten förbi, en skribent som är så till den milda grad upprörd över Idas svar att hen kastar sig på telefonen för att anmäla Ida till soc.

Nu tror jag ju inte att vederbörande gjort en anmälan till soc, med tanke på att hen hävdar att ärendet redan fått en handläggare – en process som normalt sätt tar mer än några minuter.
Av de kommentarer som skrivits av soc-handläggare så blir det extra tydligt att det inte går till så här, och att det verkar vara skribenten själv som borde anmälas.
Stackars skribenten – det kan inte vara lätt att leva i en värld där ironi och sarkasm används lika frekvent som toalettpapper av oss människor när man inte förstår någonting av det.

Jag undrar på riktigt vad det är för fel på folk som gör soc-anmälningar bara för att jävlas?
Familjen Rosas (Hugo och Paula) ska även de fått en ny anmälan mot sig, och varför då undrar du säkert?
Jo, för att Paula åkte iväg på en träningsresa och lämnade barnen hemma med sin pappa. SHAME ON YOU, BAD MOTHER!!!!!
Barnen är alltså hemma med Hugo – sin pappa – men det var tydligen så till den milda grad upprörande att det anmäldes.
För vad anmäldes egentligen? Att Paula reste iväg en vecka eller att Hugo hade ensamt ansvar för banen där hemma?
Jag har svårt att bestämma mig för vilket av dessa två alternativ som är det mest idiotiska?

Barnen var hemma med sin pappa – inte med en hungrig Hannibal Lecter.
HÄR kan du läsa fler av de  meddelandena som Paula fått som DMs från ett troll av sällan skådat slag.
Av detta meddelande så verkar det vara Paulas träningsresa som ligger till grund för all det här resurs-slöseriet.

Ja, vad säger man?
Än är inte den sista idioten född?
Man nästan skäms ju som människa av att tillhöra samma grupp som den här dåren.
Så här skriver Paula i sin blogg och jag kan inte annat än hålla med:

Kan vi inte komma överens om att INTE slösa på socialens tid? Dom gör ett fantastiskt arbete och bör få fokusera på verkliga, svåra situationer. Antar att vi inom kort kommer att behöva ta upp dialogen igen, och även slösa vår tid på att få detta ur världen. //Paula Rosas

Någon mer än jag som märker ord?

Ja, i min värld är en ”investering” någonting man investerar i/betalar för – inte någonting man får betalt för
Jag förstår att företagen fortfarande vill att det ska låta som att influencern själv valt och köpt hem varan, men i och med att inläggen numera måste reklammarkeras så ser det ju bara fånigt ut.
Nej, ni har inte investerat i en stoljävel, du har fått betalt för att visa upp den på bloggen. Inte heller godkändes kommentaren om ett önskat förtydligande.

Hugo skrev på Instagram att han och Paula ”skaffat” ett swim spa men inte heller det föll i god jord.
”Skaffat” är väl ändå bättre än ”investerat i”, men jag tycker det är bra att läsarna börjar reagera på det här förskönandet av reklamsamarbeten.

Någon mer som störs av det här ”inlindandet” av reklam?
Eller är det bara jag?

Vad ska man egentligen som influencer behöva ta ansvar för?

Den här kommentaren fick Paula Rosas på sin blogg och det är väl intressant ändå?
Paula ska ha en åsikt om ett samarbete hennes mans företag gör…
Varför ska Paula ställa sig till någonting alls i det här fallet?
Det är inte HON som gör något samarbete med Ben Mitkus och hans Nicci-drama – det är Hugo och hans företag (som han inte äger själv så det finns fler viljors än hans).

Hur kan detta läggas på henne? Varför?
Och vad förväntas hon göra? Börja härja med Clean och deras marknadsavdelning under förevändningen att hon är Hugos fru och…eh…kvinna?
Vi kan väl börja med att ställa folk till svars för saker de gör själva. Först!
Sen kan vi ge oss på att skamma folk pga släktskap och annat gött!
Deal?

Använd din röst – Paula Rosas

Några frågor som är viktiga för mig: 
– Klimatet. Jag tycker EU ska jobba mot höga klimatmål och jag är positiv till en gemensam flygskatt till exempel. Jag älskar att resa men vill samtidigt att det ska bli jobbigare/dyrare så det inte är lika lätt att bara dra iväg. Jag tror det kan behövas att ”någon” bestämmer åt mig faktiskt.
– Fri abort! Med tanke på dom hemska abortlagarna som röstats fram i USA känner jag mig rädd för utvecklingen. Går vi mot Handsmaids tale? Jag är för att en kvinna alltid ska ha rätten över sin egna kropp och inte tvingas genomgå en graviditet mot sin vilja.
– Äktenskap för HBTQpersoner. Kärlek är kärlek och jag tycker det ska vara självklart att två vuxna människor ska få gifta sig och leva ihop oavsett om dom är man och kvinna, kvinna och kvinna, man och man eller något annat!

Har du bestämt dig för vad du ska rösta på och vad är viktigaste frågorna för dig? // Paula Rosas

Som den mönstermedborgare jag är så förtidsröstade jag givetvis i EU-valet innan jag åkte iväg, men för er andra som inte bestämt er än – eller kanske knappt har koll på vad som är på gång så kan jag upplysa er om att det är EU-val.
You are welcome!

Paula Rosas är en influencer som villigt erkänner att hon kanske inte har så där jättebra koll på vad det här valet omfattar, men att det inte är en ursäkt för att inte ta sig tiden att sätta sig in i frågorna.
Jag håller med henne om att de olika valkompasserna är bra verktyg för att se åt vilket håll ens vind blåser, men gör gärna ett par stycken för att vara på den säkra sidan.
Röstar man inte kan man inte klaga. 🙂

Kommer ni rösta och har ni satt er in i vilka frågor ni brinner lite extra för i det här valet?