Vill Sandra Beijer dölja att hon har städhjälp?

Igår skrev jag ett inlägg om att Elsa avslöjade att Sandra varit på kärlekshelg i Köpenhamn.
Dock var det inte det största avslöjandet i Elsas inlägg med tanke på att hon i raderat stycket om att Sandra har städhjälp.
Först stod det med för att sedan som genom ett trollslag ha raderats.
Varför?
Är det fel att ha städhjälp?
Jag gillar ju att städa, men skulle gärna ta in någon som är bättre på det än vad jag är, där man kanske inte städar till vardags. Jag är bra på att ”allmänstäda” men inte så bra på att städa på djupet och kan jag betala för den servicen – är det något fel?
Jag kan säkert byta däck på bilen också själv om jag ger mig fan på det, men jag betalar hellre någon annan att göra det – någon som är bättre på det och som kan göra det snabbare.
Samma sak om man ska flytta. Klart man kan packa och framför allt göra flytten själv, men om man hellre vill betala någon annan att göra det, som förmodligen gör det både bättre och säkrare – varför inte?

Så? Är det fel att ha städhjälp?
Varför i så fall?
Jag arbetade med att städa hotellrum under flera år innan jag flyttade till USA – det är som städhjälp, bara att det är inkluderat i priset. Om det är fel med städhjälp så borde det väl vara fel att bo på hotell också eftersom man betalar för att någon ska städa efter en även där.
Vandrarhem borde vara det enda accepterade borta-boendet i så fall!

Elsa Billgren skriver om Sandra Beijers kärleksresa till Köpenhamn

Kompisarna Elsa och Sandra bytte kameror med varandra för en dag under förra veckan och skrev sedan varsitt inlägg om bilderna. (Sandras. Och Elsas)
Så här skriver Elsa under en som Sandra tagit:

Dags att packa! Jag vet ju att Sandra åkte på kärleksweekend till Köpenhamn på fredagen med en hemlig kille, som inte är så hemlig för mig. Så detta är nog packningen. Optimistiskt med baddräkt! Kanske har hotellet ett spa? //Elsa om Sandras bild

Nog såg hon bra nykär ut på bilderna allt, men nu fick vi det svart på vitt.
Sandy B är förälskad!!
GUD SÅ HÄRLIGT!!!!!!!! <3

#pirrimagen
#fjärilarimagen
#hångelsalivresterimagen

Lyckan över att jag fortfarande får pirr i magen av M, för det är verkligen världens mysigaste känsla. 🙂

Fatta hur trist det skulle bli…


Från inlägg. 

Jag läser detta överallt – här inne, på bloggar, på instagram överallt…
”Ska du svara på detta?” ”Ska du bemöta detta?” ”Kommer det ett svarsinlägg?” ”När ska du uppdatera om detta?”

Förstår ni hur tråkigt det skulle bli om det kom ett bemötande på varenda kritik eller negativ kommentar? Där kan man snacka om dålig stämning!
Jag själv skulle till 99.9% av fallen aldrig komma på tanken att skriva ett ”svar på tal-inlägg”. Varför? Antingen svarar jag på kritiken i en kommentar, eller så tar jag helt sonika med mig feedbacken till framtida inlägg och när jag utvecklar bloggen, men att sitta och punktbemöta saker i olika inlägg? Finns det NÅGON som skulle vilja läsa det?
Och man kan faktiskt inte heller räkna med att alla tar till sig ens kritik. Viss kritik som jag får håller jag inte med om och då släpper jag bara den. Annan tar jag med mig i bakhuvudet.

Ta Sandras kommentar här ovan.
Hon fick kritik för det här samarbetet med KRY och svarade på lite kommentarer kring det under inlägget.
Både hon och KRY svarade på kritik.
Vem vet, hon kanske har tagit med sig en hel massa lärdom från det här tillfället, men hon har liksom inget ansvar att upplysa oss om vad detta i så fall skulle vara.
Hon har förmodligen sagt allt hon vill ha sagt i kommentarerna, så varför fortsätta dra ut på det?

Att ifrågasätta är bra.
Att ifrågasätta är livsnödvändigt, men att ifrågasätta för ifrågasättandets skull är bara trist och en jävla mood killer.
Bara för att du KAN ifrågasätta allt ifrån färgen på en klänning, längden på ett hår, ett företag, ett namn, en bild, en pose, en extra punkt eller att någon svarar eller inte svarar på ett sätt du finner önskvärt så betyder det inte att du SKA.
Kritik – (tillägg) när det lämnas på vederbörandes plattform – ska vara genomtänkt och gärna också respektfullt komponerat, inte utslängt som ett hastverk bara för att du KAN! På vederbörandes plattform alltså!
Kritiken här handlar alltså inte om att Sandra stuckit huvudet i sanden och ignorerat kritiken utan om att Sandra inte bemött kritiken på RÄTT sätt? Alltså, på riktigt?

Plattformar på sociala medier som inte består av annat än svar på tal och någon som slänger käft med sina följare är dötrista och ingenting JAG vill ha i alla fall.
Man följer väl oftast – jag säger oftast – en influencer för att man vill läsa det de skapar, inte för att läsa de försvara sig mot helt meningslös och icke-relevant kritik/”feedback”?
Det kan bara sluta på ett sätt nämligen och det är att med en plattform där varje inlägg är ett bemötande av en kritisk kommentar från inlägget före. Och så rullar det på så…
Kul! Eller?

Blir det inflation på skiten så kommer ingen varken bemöta eller ens ta in kritiken längre. 
Och det är ju inte så bra, eller hur?

Vad tänker ni om ämnet?
Hur tänker ni kring kritik och feedback i stort?

Både Sandra Beijer och Kry(!) svarar på kritik om samarbete

Kommentarsfältet fullkomligt svämmar över av kritik under Sandra Beijers inlägg som gjorts i samarbete med KRY. 
Det ä kanske ytterligare en sak att skriva på listan över ämnen som med största sannolikhet resulterar i en lavin av kommentarer. (Läsa hela listan här)

Varje gång en influencer gör ett samarbete med KRY så tenderar kommentarerna att anta procentsatsen av valfritt Blondinbella-inlägg. Ungefär 80/20 fast på andra hållet.
Istället för 80% positiva så brukar Kry ha 80% negativa och ynka 20% positiva kommentarer – om ens det.

Efter ett GÄNG kommentarer och diskussioner, läsare emellan så poppade både KRY och Sandra upp som gubben i lådan och bemötte kritiken.
Vad tycker ni om deras svar?

Tack för tips! 

”Saker alla tänker” med Sandra Beijer

Jag såg det här på Sandra Beijers Instastory för några dagar sedan och nu har hon förvandlat det till ett blogginlägg. 
Det handlar om saker alla tänker och hon listar några av alla förslag som hennes läsare kom med.

När en brandbil kör förbi: brinner det hos mig?

När man åker buss och lyssnar på musik: nu är jag med i en musikvideo

När man går förbi en polis: ser jag oskyldig ut nu???

När man lämnar en butik och inte köpt något: tror de jag har stulit något nu?

På anställningsintervju: va fan ska jag göra med händerna?

När man hör sig själv inspelad: Hör alla att jag låter såhär? Man kanske ska ta och sluta prata 4-ever.

För mig finns det en sak som jag tänker oftare än alla andra:
”När man är ute och åker i sin egen bil och det dyker upp en polisbil: Har jag verkligen inte stulit den här bilen?”

Vad är ditt bidrag?

Inlägg som detta är varför jag älskar Sandra Beijers blogg

Sandy B skriver en reseguide för en påhittad resa till New York och det är sådant här som gör att jag – och UnderbaraClara – älskar hennes blogg.
Att hon bakar in flygaspekten i det hela och låtsas att någon byggt en tunnel under Atlanten gör det hela bara än mer underhållande.
Jag skulle vilja ta båten till New York – trots min rädsla för mörka vatten – och använda Sandras guide som grunden för min vistelse. Sist jag var i New York var 2003 så det har nog hänt en del skulle jag tro.

Så fort tunneln är byggd så drar vi på läsarträff till det stora äpplet – jag fixar SJ-spons – men så länge kan jag fixa er en fiktiv guide till Gustavsberg om ni vill, där vi startar på Iittalas outlet i hamnen och avslutar på Delselius i centrum där vi äter vår egen vikt i smörbullar. Det inte så pjåkigt det heller, när jag tänker efter…

Sandra Beijer har fått ta emot hot pga Aningslösa Influencers publicering om henne

Till kaffet fick jag ett samtal från polisen att en granne larmat att min ytterdörr stod öppen.

Fy, blev superstressad. Tänkte att jag nog bara glömt att stänga igen dörren, men det flög ju ändå ett gäng katastroftankar i huvudet i taxin påväg hem. Har fått så mycket obehagliga hotfulla mail och dm i samband med hela det där aningslösa influencer-instagramkontot.
Jag blockerade nämligen det kontot för ett par månader sedan och dom skrev då ut det i sitt flöde.

Vad jag har att säga om det är helt enkelt att jag sedan i somras bestämde mig för att blockera de som gömmer sig bakom dolda profiler. Jag fick helt enkelt för mkt meddelanden och dm på instagram från folk med noll följare och inga upplagda bilder. Jag är inte intresserad av att konversera med människor som inte vågar stå för sina åsikter. Det tar för mkt energi, och de flesta är ju trollkonton. Hur som, i samband att AI-kontot fått mycket press och jag finns på bild där samtidigt som jag varit öppen med min rödgröna syn om miljölagar förtjänar jag tydligen nu att dö. FUN TIMES.

Som tur som tur som tuuuur så var det ingen hemma hos mig! Kollade under sängen och i garderoben och allt var lugnt. Så det var nog bara jag som glömt att stänga.. //Sandra Beijer

Jag fick kommentarer igår om att Sandra Beijer gått ut med att hon fått ta emot hot pga Aningslösa Influencers publicering om henne och uppmärksamheten kontot fått i media de sista tiden.
Några ville att jag skulle ställa hennes hot mot Isabellas fabricerade situation när jag avslöjade hennes statistik då hot tydligen är ett effektivt verktyg att skifta fokus från sig själv.
Det skulle jag kunna göra – om det nu inte var så att det vore som att jämföra äpplen och ädelost. Det finns ingen likhet i det här förutom att de båda är bloggare.
Isabella är känd för att ”skapa sin egen verklighet” där en hotfull lapp bara blir grädden på moset, medan en influencer som Sandra aldrig tidigare ljugit, hittat på, överdrivit eller på annat sätt försökt manipulera sina läsare. Hennes förtroendekonto har snäppet fetare saldo än Isabellas.

Så trots att situationerna är något så när lika varandra så är omständigheterna som omger dem och personerna bakom så långt ifrån varandra som det går att komma och därför är det verkligen inte rättvist att Sandra Beijer misstros på grund av saker som Isabella Löwengrip gjort för att lura och dupera sina läsare.

Kanske har Sandra en agenda med sin publicering, kanske inte men att mäta henne med Isabella Löwengrips måttstock tänker jag inte göra.
Den ska INGEN annan än Isabella mätas med, någonsin.
She is one of a kind, om man säger så och inte helt uteslutande på ett positivt sätt.

Matlagningsskola med Sandra Beijer

2011 släpptes Kaffekokarkokboken – ett underverk som skulle revolutionera livet för studenten, den trångbodda, spis och ungsrädda eller bekväma eftersom alla nu enkelt skulle kunna laga allt från te-vatten till Boeuf bourguignon i sin kaffebryggare. 
Sandra Beijer gör något liknande på sin blogg – den enda skillnaden är att kaffebryggaren är utbytt mot ett våffeljärn.

Hon gör mig inte bara extremt sugen på varma mackor utan delar även med sig av ett knippe recept som alla kan åstadkommas i ett våffeljärn.

Våfflor på bönor och parmesan
Morotsvåfflor med kräftstjärtar och turkisk yoghurt
Grilled cheese-baguette med skagenröra
Kokosvåfflor med mango och chilistekt shimejisvamp

Våffeljärnet – ett life hack!
Har ni några andra på lager att bjuda på?
Jag älskar life hacks, men anser att de flesta som man hittar på nätet har en del att önska i både kvalité och utförande.
Istället för life hack så brukar det mer bli life suck istället.

Sandra Beijer – vår tids morfinskald

Välkomna läsare, haters och andra
nu har vi nått fram till vecka fyra
vidrigt där ute men vi har ju varandra
och –
plötsligt ett rim på askorbinsyra

Det enda jag ska göra i veckan är skriva
ta mig på kryckor till mitt kontor
dricka en kaffe, äta en brödskiva
och –
plötsligt ett rim på tamburmajor

Är rätt irriterad på min skadade rygg
det är oklart hur dagarna blir
tur att jag redan är ganska folkskygg
och –
plötsligt ett rim på låglandstapir

Nu börjar jag måndagen med en tablett
ingen har väl dött av morfin
som trasig får jag hitta nya arbetssätt
och –
plötsligt ett rim på roddmaskin

Att undvika folk en månad som denna
att slippa möten och trevande hej
Är det skönaste ever måste jag bekänna
och –
plötsligt ett rim på

tack

&

hej

leverpastej//Sandra Beijer

För några dagar sedan drattade Sandra Beijer på rumpan och skadade sig ganska så rejält och det sjuka är att jag åkte förbi på bussen och tänkte att ”shit, vad den där tjejen såg ut som Sandra Beijer” och så VAR det hon. 
Och hon såg ut att ha halkat rejält, stackarn. En resa till akuten resulterade i kryckor och en näve morfintabletter.
Helt ärligt så är hennes morfininlägg ljusår från samma magplask-klass som mitt – som jag var tvungen att radera. Jag minns inte riktigt vad det handlade om men jag tror det var armborst, och någons farmor. Inte heller gick det på rim så det säger ju sig självt att det inte blev så bra. Inte så bra som det Sandra skrivit i alla fall och det rimmar!!!
På rim kan man komma undan med det mesta.

Michaelorna Forni och Hamilton släppte ju en diktbok här för inte så längesedan som jag inte är ett dugg sugen på att läsa, men skulle Sandra Beijer ge ut sina morfindikter i pocket så skulle jag köpa den.
Ja, det skulle jag!

Obs!
Jag menar absolut inte att glorifiera starka smärtstillande tabeller eller att uppmuntra till intagande för ökat kreativt flöde. 

Tack för tips!

Kan vi prata lite om Sandra Beijers rekvisita?

Att ha en HEL prinsesstårta i sängen hör kanske inte till vanligheterna, men att ha en skrivmaskin – någonstans överhuvudtaget – måste väl ändå vara desto mer ovanligt?
Eller?
Hand upp alla som äger en skrivmaskin!

Sandra kanske sitter och skriver sina blogginlägg på maskin först – lite som en kladd – innan hon renskriver dem på datorn?

I Sandras nästa säng-kampanj vill jag se något av följande objekt:
– En ponny (En liten så klart)
– En åkgräsklippare
– 300 kanelbullar i hög
– Mia Skäringer Lazár (Givetvis är Mia en person och inget objekt!!!!!)
– En snögubbe
– Ett sandslott gjort på rosa, magisk sand