Kul med Kuling och Kenza

50 shades of beige skulle kunna vara det inofficiella namnet på det samarbete som Kenzas har med Kuling och som nu säljs på Babyshops hemsida.
Priserna på de olika plaggen ligger mellan 399kr – 599kr och kan säkert falla en och annan bloggläsande förälder i smaken eftersom de nog är relativt lätta att matcha med plagg ur andra kollektioner.

Ps. Är det någon som vet var man kan köpa regnoveraller som den här – fast för vuxna?
Det här är det närmaste jag kommit när jag skannat av nätet och den är ju BARA tråkig!

Isabella och Pingis säljer Löwengrip Beauty

Den sena lunchen verkar slutligen ha tagit slut, för nu framkommer det vad den stora nyheten som Isabella gått och sugit på är.
Hon och Pingis säljer hela Löwengrip Beauty till sin norska samarbetspartner Dermanordic för en okänd summa.
Isabella kommer fortsatt vara företagets ansikte utåt och även Pingis kommer fortsatt vara engagerad i företaget genom att aktivt arbeta i bolaget med produktutveckling och varumärkesstrategi.

De anställda som företaget har kvar kommer följa med i försäljningen, enligt DI.
Jag kan på tok för lite av sådana här aktieaffärer för att ens försöka ha en åsikt, men om det är någon av er som är mer insatt så får ni gärna dela med er av era slutsatser och tolkningar av beskedet.

Det enda nya i KO:s vägledning för influencers

Den 4 februari släppte Konsumentverket en ny och uppdaterad vägledning för marknadsföring på sociala medier, och när jag diskuterade den i ”Dina pengar” hos Expressen i torsdags så tog jag upp faktumet att den nya vägledningen knappt skiljer sig på en enda punkt från den gamla. (Just den biten klipptes dock bort)
Eller… rättare sagt – den skiljer sig enbart på ETT enda ställe.

Det enda som var nytt i den här vägledningen, som annars är ganska luddig på ett sätt som inbjuder till felaktiga tolkningar, var att de SLOG FAST att det inte räcker med att skriva ”I samarbete med…” 
Det är ungefär det enda i hela vägledningen som de är riktigt tydliga med, och efter att ha klickat mig runt på lite olika bloggar så inser jag att det är ett ganska vanligt förekommande sätt att markera reklam.
Egoina har sin blogg hos nätverket Cure, vars fasta banner som klistras överst i alla reklaminlägg innehåller orden ”I samarbete med” vilket alltså då inte räcker för att följa marknadsföringslagen.

Hur många plattformar tror ni har riktig koll på det här?
Den plattform som förmedlat uppdragen mellan de influencer och företag som fällts av Patent och Marknadsdomstolen har i båda fallen helt friats från ansvar.
Jag undrar hur skuldfrågan hade sett ut och fördelats om det varit Cure som förmedlat uppdraget och samtidigt har en standardiserad banner som bryter mot just marknadsföringslagen?
Då gör ju bloggaren allt för att följa lagen, samtidigt som de får benen undansparkade av sin egen plattform.

Spännande dilemma, eller vad säger ni?

Det Löwengripska excelarket lever!!!

Om en liten stund kommer jag att avslöja en rolig nyhet. Det har varit en lång process med många ups and downs och äntligen är vi i hamn vilket gör mig väldigt glad. Jag uppdaterar er igen efter lunch. Nu har jag bråttom till kontoret i förd…
… En (nästan) ny klänning från Maxmara. De har alltid väldigt bra jobb-outfits. // Isabella Löwengrip

Efter veckor av gråtmilda men otydliga inlägg om kriser så verkar Isabella Löwengrip nu anse att läsarna är tillräckligt knådade och välbearbetade för att de ska känna sig vänligt sinnade och positivt inställda till vad det nu än är för en rolig nyhet som hon ska avslöja idag.
Om någon behöver friska upp minnet en smula så kommer följande citat från när Isabella gästade ”Schulman Show” och avslöjade att hon alltid försöker bygga upp ett kommentarsfält som är trevligt två dagar innan lanseringen för blidka läsarna.
Om de är arga på någonting hon bloggat om så kommer läsarna tycka att produkten är skit och inte vilja köpa den.

Nu kommer jag ta några dagar att bygga upp en positivtet i kommentarsfältet så idag ska jag till biblioteket med barnen och det är ju good will för läsarna älskar ju biblioteksbesök och det är den perfekta uppladdningen inför en lyxig Marbellaresa så då måste jag ju gå till biblioteket.
Det är ju inte roligt att visa upp bilder att man hänger på Riche om man inte visar upp bilder på när man står vid ett frysfack och storhandlar.// Isabella

Och går det inte att få läsarna positivt inställda till Isabella så skulle jag tro att ”the next best thing” är att de ska tycka synd om henne och hur gör man det om inte med känslosamma inlägg om kriser, insikter och svaghet – fint paketerat i en enorm offerkofta?

När jag skriver det här inlägget har Isabella ännu inte avslöjat vad detta stora avslöjande handlar om, vilket betyder att jag tekniskt sett skulle kunna ha HELT fel vad gäller mina teorier i det här inlägget.
Om det är så – att det här avslöjandets framgång på intet vis bygger på Isabellas förmåga att manipulera och göra läsarna vänligt och kanske lite generöst inställda till henne så kommer jag vara den första att erkänna mitt misstag, men inte förrän efter 15 då jag är tillbaka här igen.

Diskutera gärna i grupper om fyra så länge. 🙂

Influenciska företag – framgång eller fail?

Igår kunde Breakit rapportera att både H&M och Zalando sålt tillbaka sina aktier i Kenza Zouitens modeföretag Ivyrevel och att deras representanter lämnat styrelsen. 
Som Breakit tidigare skrivit om så investerade Zalando och H&M tillsammans runt 50 miljoner kronor i bolaget och ägde runt 30 procent vardera.
Trots starka varumärken som H&M, Zalando och Kenza Zouiten Subosic så föll ändå omsättningen för Ivyrevel från 45 till 43 miljoner kronor under 2018 samtidigt som förlusterna ökade till minus 7,5 miljoner kronor.

Man skulle kunna tro att framgången för företag skapade av influencers skulle vara i paritet med deras storlek och räckvidd på sociala medier, men så verkar det inte alls vara. 
Ibland känns det nästan som att det är slumpen som avgör vad som blir framgångsrikt och vad som inte blir det för jag har svårt att hitta logiken i det.
Ta Ivyrevel som ett exempel. Grundat av en av vårt lands största influencers med en enorm räckvidd, även utanför Sverige.
Ett klädföretag som frontas av Kenza känns ju som en självskriven succé, då många av hennes följare vill se ut och klä sig precis som hon.
Men icke.

Ett annat exempel är Ida Warg och de ”brun utan sol-produkter” hon tagit fram och som nu säljs lite överallt.  Jag kan inte påstå att jag förknippade Ida Warg med ”brun utan sol-produkter” när de lanserades och att kombon inte kändes helt klockren, men HERREGUD vilken succé det blivit!

Så det jag vill komma fram till är att man fasen aldrig kan veta vad som kommer bli en succé och vad som kommer floppa när det kommer till influenciska företag.
Någon flipp eller flopp som förvånat er på det ena eller andra sättet?

Den som gapar efter mycket…

Att influencers ibland gör motstridiga samarbeten som riskerar att skada deras trovärdighet är ingen nyhet.
En hudkräm som utropas som favorit i januari, är i februari utbytt mot en helt annan och vilken det blir, styrs helt av vilket företag som betalar fakturan.
Det kan alltså vara en bra idé att försöka sprida ut dessa samarbeten så gott det går, för att minska det ambivalenta i dem.

Den lektionen verkar Emilia Wahlund (Marcelos nya flickvän) helt ha missat, för hon har nämligen gjort två samarbeten i tät följd som är allt annat än klockrena tillsammans.
I det ena samarbetet marknadsför hon löshår med bilder på sitt blonda svall, för att i nästa hävda att hennes tjocka och friska hår minsann är resultatet ett kosttillskott.

Så vilket är det?
Det kan ju knappast vara båda, eller hur?
Antingen är kosttillskottet så pass bra att hon inte längre behöver använda löshår (då är samarbetet med löshåret en ren lögn), eller så är kosttillskottet så pass värdelöst att hon behöver fortsätta använda löshår (och då är samarbeten med kosttillskottet en bluff).

Tack för tips!

Vårens trendfärg

Självlysande neonfärger verkar vara vårens melodi, i alla fall om man ska tro alla modeorakel på sociala medier. Jag som redan genomlevt den här trenden en gång kan nog mer eller mindre garantera att ni inte kommer få se mig i någonting ur den här färgskalan, men man ska aldrig säga aldrig. 🥳

Jag känner mig liksom på TOK för gammal för neon, trots att Läckberg bär upp sin klänning med bravur.

Neon?
Spontant känsla?
Våga bära eller vägra bära?

Får får inte får, får får lamm.

UPPDATERING kl 15:02:

Vad är egentligen vad?
Här kommer en liten lathund. Eller är det en ”lat-valp”?

…………………………………………………………………………….

Isabella har bondat med en massa djur i helgen, något som sannolikt väcker en del reaktioner, och här är de två troligaste sätten att reagera på (minst) enligt mig.

1.  Man kan tycka att det hela är skenheligt eftersom Isabella sagt i en intervju med DN att hon hatar djur och således inte borde sitta och mysa med ett får i famnen. Ett får som nog egentligen är en get – något Isabella borde haft koll på kan man tycka, med tanke på sina erfarenheter av att flyga ”privat-get” men även solen har sina fläckar har jag hört. 🙂

Tillägg: Tydligen ett lamm ändå och ingen get  😂😂😂 Jag var helt säker på att det var en get. Jag googlade till och med på bilder

2. Äntligen har Isabella tagit sitt förnuft till fånga och insett det fina och härliga med djur som hon alldeles nyss hatat. 
En helt legitim anledning att skrota principer för, om ni frågar mig.
Jag, som annars brukar vara en sådan ”principryttare” där jag galopperar omkring på sociala medier skulle se positivt på vem som än slutar hata djur..
Ja, även Isabella. 😉

Vilket ben väljer ni?
Höger eller vänster?

Att växa upp och stå på egna ben

Jag har vart tillsammans med min partner i ett år nu nyligen och vi har hittat varandra, startat en business och vill börja leva vårt liv tillsammans själva. Jag vill egentligen inte prata om min situation nu, familj eller förhållande för det angår inga andra en bara oss. Men samtidigt så har jag så många ögon på mig och en blogg som jag haft som min öppna dagbok i tio år. Det blir svårt att dölja saker och speciellt när livet vänder.
[…]

Jag är alltså i en fas där jag vill bli vuxen på riktigt, ta ansvar , göra rätt och fel beslut och ta mig igenom dom själv eller tillsammans med min partner. Nu har man provat detta att ha verksamhet med en hel familj och det har vart mycket fantastiska minnen i det. Men också mycket krockar. Säkert saker jag kommer sakna i stundtals. Men nu känns det som att jag måste gå vidare och stå på egna ben tillsammans med den jag valt att vara med. Nu får vi ihop bli starka och göra saker vi kanske tror är rätt eller fel, det visar ju sig. Men det är lite så livet är. // Nellie Berntsson

Att växa upp, stå på egna ben och klippa navelsträngen – kärt barn har många namn.
Att frigöra sig från sina föräldrar tror jag är en nödvändighet för att utvecklas som människa men när, var och hur man gör det tror jag är lika individuellt som vi människor kan vara.

Nellie Berntsson startade sin blogg som nioåring och när hon 2011 deltog i SVT:s “Ponnyakuten” så blev hon och hennes liv än mer offentligt.
Nellie var fram till för bara några år sedan för ung för att sluta och signera på avtal på egen hand och fick helt förlita sig på sina föräldrar att hjälpa henne.
Det har även varit med hela familjen som Nellie flyttat runt med sina hästar och nyligen avslöjade Nellie att hon och pojkvännen Olav (som hon även driver företaget O.N Sporthorses med) köpt en gård tillsammans med sina föräldrar för att fortsätta utvecklas som både hoppryttare och ”hästförmedlare” genom att matcha ihop köpsugna ryttare med hästar till salu.

Tidigare har Nellie avslöjat att det hade varit en omöjlighet för henne och Olav att köpa den nya gården på egen hand och att det gjort det med hennes föräldrar, så vad hon planerar att göra nu vet jag inte, om det nu är så att man ska tolka hennes inlägg som att hon vill frigöra sig från föräldrarnas inblandning i hennes affärer.

Förhoppningsvis kommer de fram till en lösning som fungerar för alla, för Nellie är ju faktiskt vuxen nu, även fast det är lätt att glömma bort.
Jag inser att jag tänker på Nellie på samma sätt som jag tänker på Amy Diamond (Deasismont) – att de fortfarande är ”småtjejer”.
Herregud, Amy är född 1992 och är alltså 27 år samtidigt som Nellie fyller 20 år i år – knappt några småtjejer.
Jag kommer avsluta det här inlägget med en känsla av lastgammal kärring och önskar Nellie och hela klanen lycka till med att hitta sina nya roller i livet.
🙂

Caias kundtjänst har en del att önska…

Det här är alltså hur CAIA Cosmetics svarar en kund som fått en defekt produkt? 
”Vi hoppas att du är nöjd över resterande färger?”

Alltså VA?
Jag är lika chockad av det här svaret som Bianca blev i Wahlgrens värld, när hon fick veta att hennes pyjamas var i storlek XL.

Ingenting om att kunden borde reklamera den defekta produkten för att få en ny, utan kunden får helt enkelt hålla till godo med de andra färgerna i paletten.

Får det fortfarande kallas kundservice även om själva servicen lyser med sin frånvaro? 

Tack för tips!